Vilodag-fail

Dag 3 på orienteringstävling i Helsingborg. Efter långpasset igår har jag planerad vilodag. Jag ska hänga i tävlingsområdet och studera orienteringsmodet. Jag ska sparka mina nära och kära i baken, sitta på en orienteringsväska-stol-allt-i-ett-kombo och njuta av att slippa röra ett finger. Så är planen.

Det finns två anledningar att jag failar med min vilodag:

1. Tävlingsområdet är 2 meter från Pålsjö skog. Och just i dag är den så där retsligt illgrön. Luktar skog och låter fågelkvitter.
2. Det duggregnar. Alltså ärligt: hur kul är det att sitta på en stol utan paraply när det regnar. Ståtältet har vi såklart glömt hemma. Tillsammans med den där väskan jag skulle haft igår…

Det finns bara en sak att göra. Springa. Men då originalplanen är vilodag har jag inga träningskläder med. Förutom de där jag sprang i igår. Som har legat ihopknölade i en plastpåse sedan jag tog av dem. Som fortfarande är blöta, och efter 12 timmar i påse luktar allt annat än gott.

Fredrik tycker inte jag ska vara så kvistig. Jag känner ju ingen här!

Tassar iväg på 10-kilometerspåret och benen känns oförskämt lätta. Kanske försöker de springa ifrån min egen doft…

Men mest av allt springer de rakt på Erik från Helsingborg marathon.  Jag intalar mig att doften från skogen luktar mer än mina återanvända kläder och försöker låtsas som det regnar (vilket det faktiskt slutat göra).  Så typiskt att jag lyckas springa in i en av de typ fem Helsingborgare jag känner till när jag helst hade velat gömma mig bakom ett par väldigt mörka solglasögon och hatt.

Anyway. 10:an var fin. 4:an också. Det var allt jag behövde veta för att fortsätta min flyttkampanj mot Helsingborg…