Aktuellt

Alla hjärtans-puls

Den ena högtiden avlöser den andra. Semlor blir till hjärtan, och båda måste såklart firas.

Alla hjärtans dag firar jag med lite extra hjärtslag och en härlig solskens-mil i marafart. Marafart alltså, det kan vara den skönaste farten. Nu var vädret lite för underbart för att riktigt hålla sig till planen, och jag tjuvsprang väl 10 sekunder för fort per kilometer. Sånt som händer när andan faller på och ingen märkte säkert något…

Några bud med rosor, juveler och chokladpraliner har dock inte dykt upp ännu. Bara 13 kilo buffar till Stävie Trail. De är förvisso väldigt snygga men så värst romantiska är de inte.

Jaja. Dagen är inte slut.

8 Kommentarer

  • Svara
    Mia
    14 februari, 2018 kl 20:44

    Min höga puls kom första gången idag när jag sänkte ner kroppen i en bassäng… Sen fick jag hög puls av ett blombud som kom till jobbet. Trodde att någon skickat fel…

    • Svara
      Anna
      15 februari, 2018 kl 16:17

      Sån maxpuls är typiskt obekväm. Då har jag hellre vilopuls under en filt. Fast blombud funkar ju! Det var nog mitt som kommit vilse!

  • Svara
    Johanna
    14 februari, 2018 kl 21:56

    Inga röda rosor eller juveler här heller, men semmelfika på Leve var inte dumt! Speciellt inte efter en solskensmil ☀️

    Är det hemligt om det blir samma färg eller annan färg på buffarna? :-)

    • Svara
      Anna
      15 februari, 2018 kl 16:19

      Nej det är inte hemligt! Det blir samma färg i år för vi hade så många över. Årets överblivna kommer vi att sälja ut så vi kan byta färg till nästa år. Jag tror mig veta vilken färg det blir, men DET är hemligt :)

  • Svara
    A-mamman
    15 februari, 2018 kl 09:17

    Vad är marafart? Kan du inte ge en liten novis en hint om dina farter, vad räknar du som marafart och hur mycket skiljer den från t ex halvmarafart? Hur bra koll har du längs vägen och hur? Alltså, när jag ens tar tid så har jag en app i mobilen som jag inte kollar på förrän efteråt. Jag vill mest ha koll på att jag springer klart, i km räknat. Jag förstår att du har din klocka till hjälp men är den inställd på att visa snitthastighet eller kollar du olika saker längs vägen, via någon liten knapp på klockan?
    Jag blev kanske lite detaljerad här men det är bara för att jag är så intresserad!

    • Svara
      Anna
      15 februari, 2018 kl 16:23

      Marafart är min snittfart på marathon och den vet jag ju rätt väl eftersom jag springer en del maror. För mig ligger den på 4:55. Halvmarafarten är lite snabbare typ 4:30-fart. Jag har klocka så jag kan kalibrera in rätt fart från början, sen går jag på känsla. Brukar funka rätt bra. Den piper om jag är för snabb eller för långsam. Tar några minuter att hamna rätt sen tutar jag på. I övrigt kollar jag inte alls på klockan. Men vill man så visar den ju all möjlig spännande data :) Och kul att du frågar. Fråga på om det är mer du undrar!

  • Svara
    Susanne
    15 februari, 2018 kl 09:18

    Om marafart är den skönaste farten och att ”en mil marafart är ett härligt pass”, då springer du för långsamt på marathon… ;)

    Jag skulle säga att en mil i mara-fart i mitten på februari är ett relativt tufft pass. Och känns farten så lätt som du beskriver, och om du bara är tränad för distansen (dvs springer många mil), tror jag att du kan springa marathon mycket fortare än du tror. ;)

    Lycka till och glad alla hjärtans dag!

    • Svara
      Anna
      15 februari, 2018 kl 16:26

      Haha, jag och farter är inte jättelogiskt. Jag springer nästan med samma fart oavsett distans. T ex så springer jag milen EXAKT dubbelt så fort som 5 km… Jag kan liksom inte öka. Anyway, skönaste farten kanske var att överdriva, det är ju en del ansträngning, men ansträngning under kontroll. Dvs puls och andning men inte sådär hysteriskt som det kan bli när man springer kortare. Fast som det känns nu hade jag inte hållit den farten i tre mil till. Men det är ju långt till juni!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.