Tjusningen med hösten

Tjusningen med den svenska hösten är att man kan gå från att vara torr till genomblöt på två sekunder. Från att världen är vacker och färgglad till att allt bara är grått och vått.  

Att springa i regn funkar. Förutsatt att man fått värma upp i lugn och ro innan skuren kommer. Så att man liksom är varm och klarar av det där strilande isvattnet som rinner ner i bh:n. Att löpcoacha mer eller mindre stillastående känns mer som en lång och plågsam isdusch. Därför är jag tvungen att värma upp efter passet. Ta ett varv på slingan innan jag bänkar mig i bilen för hemresa.

Det är en uppvärmning men också en testjogg. På ett ben som har sett sina bättre dagar. Ett ben som faktiskt inte tyckte det var jättekul att springa. Men nu har jag testat och behöver inte undra mer. Roar mig med annat ett tag till. Lär mig ta fancy bilder på gym…

Sa jag att det var fantastiskt ändå? Trots ontet. Alltså regn. Det är något sjukt härligt med det!

5 Kommentarer

  • Svara
    Trail och Inspiration
    6 oktober, 2017 kl 09:05

    De där intensiva regnen och vindarna i kombo med färgerna, gör att man känner sig mer levande på något sätt…! :-)

  • Svara
    Mia
    6 oktober, 2017 kl 15:45

    Älskar också regn, men här i Gbg kastas man nästan alltid direkt ut i ”skiten”, vilket innebär frostskador som släpper först efter 3 kilometer. Brrr. Men alltid värt efteråt!

  • Svara
    Märta Johansson
    6 oktober, 2017 kl 21:03

    Men – strular benet nu igen? Inser att jag inte tagit mig tid att läsa bloggar på ett tag. Får leta längre tillbaka i flödet och se vad som är fel på benet. Hoppas det snart blir bättre, oavsett vad det är!

    • Svara
      Anna
      7 oktober, 2017 kl 12:38

      Jepp. Samma som Vänsterbenet fast på höger. Fram tills i torsdags mest ont i vila, med benet utsträckt. Sen sprang jag någon stackars kilometer i samband med en företagslöpning och så slog det bakut fullständigt. Galet men sant. Snart på banan igen….

    Kommentera