Det är tur att jag ska till Umeå på torsdag. För när Facebook svämmar över av folk som taggar Köpenhamn halvmarathon på lördag hade det varit så farligt enkelt att bara råka anmäla sig. Och det fattar ju till och med jag i mina ljusa stunder, att det inte hade varit så smart för återhämtningen.
Och Umeåbesöket lyckas jag pricka in mittemellan Umemilen, Varvetmilen och Umemaran. Man kan tro att det sitter en återhämtningsguru uppe bland molnen och liksom ser till att jag inte ska falla i frestelse. Umemaran är annars ett drömlopp. Inte för mig, men för min pappa. Varje år kollar han resultatlistan och ringer och berättar vilken placering jag skulle ha fått….
Han tycker jag ska komma ”hem” och visa var skåpet ska stå. Som om jag vore typ Isabella Andersson. Nästa år kanske jag ska försöka få till det där loppet. Som verkar ganska ensamt och kanske inte roligast i stan. Men liksom för att ställa det där skåpet.
Och kollar jag resultatlistan från förra året är han inte helt fel på det, farsgubben. 3.35 som segrartid i motionsklass. På pigga ben hade jag rockat och vunnit en brödrost.
Fast berätta inte för någon att det bara var fyra startande.
10 Kommentarer
Mia
12 september, 2017 kl 20:28Synd på brödrosten :( Jag vann en halvmara en gång för hundra år sedan, men det var inga priser i motionsklassen… Ångrar fortfarande den segern!
Anna
13 september, 2017 kl 07:29Alltså jag har vunnit en elektrisk potatisskalare! Där snackar vi! En gång vann jag en hotellövernattning med middag för min tredjeplacering, fast jag hade ingen tanke på att jag någonsin skulle kunna hamna på en prispall så jag åkte hem olyckligt ovetande och missade priset…
Mari
12 september, 2017 kl 20:46Hm, en brödrost… inte illa 😂
Anna
13 september, 2017 kl 07:30Förmodligen mer användbar än min elektriska potatisskalare jag vann en gång😀
Mari
13 september, 2017 kl 20:37Haha, men alltså.. vilka vinster 😂
Jonas Bergman
13 september, 2017 kl 06:47Hej. På tal om maraton… Jag ska springa (lufsa) Chicago om en månad och är på jakt efter en löparkeps med svenska färger. Ryktet säger att den svenskättlade publiken stöttar extra mycket då. Jag hittade en bild på din blogg där du har en blågul Springtime-tröja och en svensk keps på dig. Så min fråga är: var fick du tag på kepsen? Är det en löparkeps?
Anna
13 september, 2017 kl 07:32Man fick den och tishan från springtime som jag åkte med. Jag tror jag har slängt den annars hade du kunnat få den. Aldrig använd utom på bilden… kan kolla ett varv till i gömmorna om du vill?
Jonas Bergman
17 september, 2017 kl 13:50Tack för erbjudandet. Kollade med Springtime och de lovade att skicka en i paketet till Chicago. De hade några kvar i lager :-)
Sara Borg
13 september, 2017 kl 11:05Men cool målsättning alltså! Jag kom på pallen i ett lokalt cykellopp i somras och vann en aladdin-ask… :-)
Anna
14 september, 2017 kl 07:52Haha, eller hur! Den låter stencool. Får hoppas det inte är fler än fyra deltagare nästa år heller. Haha, aladdin-ask alltså. Då har jag hellre en brödrost. Men tråkigast av allt är väl ändå vattenflaskor? :)