Jag unnade mig en 180-milaservice igår. För att jag hade på känn att jag blivit sned. För att jag ALDRIG lyckas sitta utan att korsa benen. Och för att jag alltid hänger på ena benet när jag står…
Sist jag var sned flippade vänsterbenet. Ni vet det där benet som efter ett tag började skriva brev till mig. Det tog fyra månader innan det gav upp. Jag ville inte hamna där igen. Därav servicebesöket hos osteopaten. Och mina farhågor visade sig stämma. Jag var sned. Ena benet längre än det andra.
Det tog lite knakelibrak och lite mystiska rörelser och sen var allt på plats. Nu tutar jag vidare mot Ultravasan med ett vänsterben som förhoppningsvis kommer älska varje meter, och aldrig någonsin behöva skriva tjuriga brev!
Brukar du unna dig service eller tutar du på så länge det håller?
13 Kommentarer
Helena
21 juli, 2017 kl 10:59Har du något tips på en bra osteopat? Jag har länge velat gå till en men bodde utomlands i 20 år och verkar som ostepater mest finns i Sverige. Nu är jag dock tillbakaflyttad och bor i din närhet (Malmö) och skulle gärna gå till någon rekommendrat bra så att jag vet om det är för mig eller inte (hamnar man hos en dålig är det ju lätt att tänka att det inte är för mig och aldrig prova igen).
Tack och tack för din härliga blog!
Anna
22 juli, 2017 kl 18:00Jag går hos Daniel Jönsson på atlaskliniken i Landskrona. Jag fick tipset av en annan som sa att han typ alltid lyckades få ordning på alla. Och han lyckades med min superkonstiga skada som satt totalgriller i huvudet på två olika naprapater före honom.
Helena
23 juli, 2017 kl 08:16Tack för tips! Ska kolla upp det!
Trail och Inspiration
21 juli, 2017 kl 12:49Jag gick regelbundet och skulle vilja det nu med.
Får hoppas jag har stenkoll på ekonomin snart. Det ÄR verkligen värt att gå dit i förebyggande syfte! :-)
Anna
22 juli, 2017 kl 18:01Det känns lite lyxigt och crazy och gå dit utan att ha besvär, men det är ju värt miljoner om man slipper få ont! Du får sälja ett par löparskor (eller bättre: människoskor) så du kan gå dit :)
Mari
21 juli, 2017 kl 13:02På senare tid har jag unnat mig detta, så värt det :)
Anna
22 juli, 2017 kl 18:02Eller hur! Jag har dessutom först vid 40+ unnat mig fotvård för mina trotjänare. det kan de vara värda :)
Mia
21 juli, 2017 kl 21:50Bra att du tar upp det här. Jag har aldrig servat min kropp…mer än med en välmåendemassage en gång… Det kan jag i och för sig tänka mig att göra till en vana :)
Anna
22 juli, 2017 kl 18:02Massage unnar jag mig alltid. Bästa ju! En bra vana du kan skaffa dig!
Monica
22 juli, 2017 kl 06:13Jag går regelbundet hos osteopat – så värt det!!! Jobbar inom barnomsorgen och får små låsningar i rygg o nacke lite då och då och skönt att kunna få det fixat innan det blir för stora problem. Har också haft ett roterat bäcken som troligtvis är anledningen till både mina rygg/nacke/axelproblem och hälsporrar…
Anna
22 juli, 2017 kl 18:03Det är ju attans att kroppen ska hålla på och rotera sig sådär. Men skönt att få det fixat!
Åsa, Mittliv-Mittval
22 juli, 2017 kl 07:08Jag kör nog dessvärre på tills nåt händer. Borde ta bättre hand om sig, bilen, huset etc servar man ju regelbundet…
Anna
22 juli, 2017 kl 18:04Jo jag har också kört på den varianten. Det är som med stretchingen och löpstyrkan….