Ett nytt år till handlingarna och fortfarande lyckligt gift. Frågan är, som vanligt, om klänningen fortfarande passar….
Som en smäck! Trots att min mamma tidigt upplyste mig om att det var omöjligt att hålla formen efter 40. Jag tyckte det var mycket svårare innan 25!
Anyway. Det svåraste med det årliga bröllopsklännings-inlägget är att hitta motiv. När man har bloggat sin formkoll sedan 2008 börjar idéerna till slut. Det ska ju symbolisera den träningsform som jag liksom snöat in mig på lite extra just detta år. Genom åren har jag:
- sprungit i den och gjort konster på studsmatta.
- svingat kettlebell utan att sömmarna sprack.
- poserat i hjälm och klättrat upp på en mtb utan att få lera på underkjolen.
- plankat på boll och stått på huvudet utan att visa trosorna. Med medhjälpare dold i buskaget för att hålla klänningen på plats.
Årets inlägg får symbolisera Ultravasan senare i sommar. I fädernes spår. Fast jag lämnar skidorna hemma. Det går nog fortast så!
11 Kommentarer
Andreas
1 juli, 2017 kl 15:28Grattis på bröllopsdagen!
Ingmarie
1 juli, 2017 kl 20:04Dax för ett nytt bröllop så vi som inte var med då får komma nu? :-) GRATTIS till er!
MarathonEmma
1 juli, 2017 kl 20:54Härligt! Och grattis på bröllopsdagen! :D
Märta Johansson
2 juli, 2017 kl 21:46Grattis på bröllopsdagen, och måste säga att det mest imponerande av det du har utsatt klänningen för är att ta dig upp på en MTB med den utan att lera ner den.
Anna
9 juli, 2017 kl 17:05Jag har haft några år på mig att öva upp tekniken hur man utför konstiga poser utan att bli smutsig. Jag klarade mig undan björnbärsriset förra året och 5 år gammal valla i år :)
Katarina Permgård
3 juli, 2017 kl 08:33Härligt foto! Grattis! :-)
Gert
3 juli, 2017 kl 08:38Grattis på bröllopsdagen. :)
Susanne
3 juli, 2017 kl 13:02Ultravasan alltså! KUL! Då hoppas jag vi ses! ;) Men jag är lite lat av mig, så jag delar på sträckan med tre tjejkompisar från Örebro. Vasakvartetten låter mer rimlig distans än 9 mil helt själv.
Min storasyrra ska däremot springa 9-milaren. Så jag kommer troligen vänta in henne i målet i Mora. Ska spana efter dig också. Har du rosa på dig? ;) Har du någon uppfattning om hur lång tid du siktar på att hålla på?
Anna
9 juli, 2017 kl 17:04Vad roligt! Kan hända att jag är lite avis på er som valde stafetten, så där när jag passerat Evertsberg och har typ en evighet kvar :) Fast efter gårdagens 80 km känns 90 inte omöjligt. Tiden är däremot omöjlig att gissa. Jag tänkte inte stressa utan ta det som en heldagsutflykt i löparskor. Stanna till och fika i lugn och ro, fota längs vägen och njuta av mina timmar i spåret! Outfit inte bestämt men rosa är ingen helt vild gissning :)
Nina
6 juli, 2017 kl 07:17Kan inte annat än hålla med om att det är betydligt lättare att hålla formen som fyrtioplussare än som tjugoåring!
Grattis i efterskott och må sommarens sol värma upp skidspåret du ska springa i sen ;)
Anna
9 juli, 2017 kl 17:06Jag förstår inte det där. Eller så har det något att göra med att jag tyckte väldigt mycket om noisette-topping på den tiden….