Inte bitter

Jag önskar att jag kunde skriva att jag varit ute i det fina vädret och sprungit den mest fantastiska rundan. Ni vet knarr under skorna och värmande sol mot mina kinder.  Jag önskar att jag kunde beskriva hur jag njöt i tre mil, och sedan avsluta inlägget med en bild på en rykande varm choklad i solen.  Men det kan jag inte. För när det är fint väder jobbar jag. Kryper in i en svettig spinningsal fast hela kroppen skriker SPRING.

När jag passerar genom gymmet ser jag alla människorna som springer på löpbandet fast vädret utanför är to die for. Jag undrar hur de tänker. Till skillnad från mig kunde de ju faktiskt gjort annorlunda. Gått ut. Njutit vintersol.

Men jag är inte bitter. Jag älskar min spinning. Älskar att se peppen i deltagarna.  Idag vägrar jag dock att dra ner rullgardinerna för att vi ska se pulsmätarna på väggen bättre. Jag vill se solen. Den är så mycket coolare än en pulsmätare. Och pulsmätaren finns ju kvar, men solen vet man aldrig när man får se den igen…

Bilden ovan är tagen av Fredrik. Den jäkla lyllosen!

13 Kommentarer

  • Svara
    Ida (Träningsblogga)
    25 februari, 2017 kl 13:35

    Men typiskt!
    Jag var ute och körde årets hittills längsta pass igår. I sol! Så frickin ljuvligt. Ba’ säger.

    • Svara
      Anna
      26 februari, 2017 kl 16:28

      Oj vad jag har mycket öronvax, jag hör inte vad du sääääger….. :)

  • Svara
    caroline
    25 februari, 2017 kl 16:06

    Jag satt o tittade ut mest hela tiden :) o nu när jag kommer hem o ska gå ut med doggs, jo då regnar det…. Bitter nädå, älskar oxå dina spinningar du är bäst!

    • Svara
      Anna
      26 februari, 2017 kl 16:28

      Det är alltid så. Sol på spinningen och regn efteråt. Borde kanske flytta det där passet… :)

  • Svara
    Ingmarie
    25 februari, 2017 kl 20:03

    ja man undrar verkligen ibland hur löpbandsfolk tänker. (OM det inte är en klass vill säga. ;-) ) Vi har dock isgator här så just nu fattar jag även om solen skiner aldrig spå mycket. Men ni har väl barmark era lyllosar?

    • Svara
      Anna
      26 februari, 2017 kl 16:29

      Här finns inte en isfläck så den ursäkten funkar inte :)

  • Svara
    Märta
    25 februari, 2017 kl 21:26

    Jag kan bli riktigt tjurig om jag måste vara inne när det är fint väder. Särskilt nu när det äntligen börjar bli soligt efter alla mörka grå månader. Det är ju rena tortyr att behöva vara inne då!

    • Svara
      Anna
      26 februari, 2017 kl 16:30

      Jättejobbigt ju. Nästan panikartat. Kan man ner-cabba gymmet?

  • Svara
    Mari
    26 februari, 2017 kl 11:07

    Asch då! Typiskt…. hoppas du hinner fånga en stund utomhus ändå :)

    • Svara
      Anna
      26 februari, 2017 kl 16:31

      Det hann jag inte. Och lika bra var det för sen regnade det hela eftermiddagen…

      • Svara
        Mari
        27 februari, 2017 kl 08:46

        Men suck… synd!! Men solen är snart åter :)

  • Svara
    Louise
    26 februari, 2017 kl 11:55

    Jag väckte kroppen med en morgonpromenad i den där annars så svårfångade solen. Magi. Din plan för spinningen är helt rätt. Jag ägnade min coreklass åt att predika om hälsovinsterna med D-vitaminer- faktiskt minst lika viktigt som en stark core!

    • Svara
      Anna
      26 februari, 2017 kl 16:31

      Låter ljuvligt. Mer morgonpromenad i livet. Jag är alldeles för dålig på det!

    Kommentera