Taffelberget

Taffelberget är ytterligare ett must do när man är i Kapstaden. Antingen tar man linbanan upp eller så går man. Kön till linbanan så här års är uppemot två timmar.  Då kan man lika bra gå…

Det finns ett par olika vägar upp och vi väljer Smuts track som utgår från Kirstenboschs botaniska trädgård. För att komma åt själva trailen måste man betala entré till trädgården, men det får det vara värt. Vi sparar ju pengar på linbanan.

Vi har haft sol alla våra dagar i Sydafrika men just idag ligger molnen täta över staden. Bra ur ett vandringsperspektiv men lite tråkigare med tanke på utsikten…

Vägen upp går inledningsvis på breda grusade stigar. Lättvandrat men inte helt ojobbigt. Det finns inga platåer utan vi rör oss hela tiden i höjdled. Stigarna avlöses efterhand av stenblock och vi får scrambla oss upp på alla fyra. Pulsen är hög och svetten lackar. Under ett parti är det så brant att det behövs stegar för att ta sig upp. Här hopas människor, och från att ha gått ganska mycket i fred är det plötsligt lite småtrångt. Hela familjen älskar detta parti. Kittlande, spännande och roligt!

Vandringen har hittills gått genom skog, inte helt olik Söderåsen därhemma, och det tar ett tag innan vi kommer ut och ser en skymt av utsikten. Fast mest ser vi moln. Någonstans här uppe delar sig stigen och många viker av åt ett annat håll. Vägen upp till toppen har vi ganska mycket för oss själva och bara ibland stöter vi på annat folk.

Här i ligger den stora skillnaden jämfört med Lion’s Head häromdagen. Taffelberget är en längre vandring och kanske skrämmer det den stora massan. Här känner vi oss mer i fred och som ett med naturen på ett helt annat sätt. Det är inte förrän vi är nästan framme vid linbanan som vi känner av turistgrejen.

Här trängs folket om de finaste utsiktsplatserna, här ringlar toalettköerna långa och här lever souvenirshopsägaren sin dröm. Man hade kunnat gå ner också men med hela familjen i bagaget känns det som en bra idé att ta linbanan ner. Molnen har skingrat sig och vi hoppas få ta del av den grymma utsikten.

Fyrtio minuter tillbringar vi i kön innan vi kliver ombord. Utsikten är makalös men vagnen är fullproppad så vi får nöja oss med att studera bakhuvuden och solhattar.

Familjens betyg till dagens utflykt är högsta möjliga. Alla är överens om att vandringen var top notch och ingen ångrar beslutet att skippa linbanan upp. Hade vi vetat om kötiden ner och bristen på utsikt från linbanan, hade vi nog övervägt att gå ner också, men då hade man fått preppa en större matsäck.

Turen hela vägen till linbanan tar 3,5 timme varav 2,5 timme är till toppen. Vägen från toppen till linbanan tar ungefär en timme och går stundtals VÄLDIGT nära kanten. Läskigt och häftigt på samma gång. Det finns ett annat rekommenderat alternativ för den som är lite höjdrädd…

Tillbaka i civilisationen upptäcker jag jordens godaste mellanmål. Stay tuned för detaljer….

1 kommentar

  • Svara
    traningsgladje
    2 januari, 2017 kl 17:19

    så kul att läsa och se era bilder, känns som igår som vi var där! vi hade ingen kö upp (åkte linbana) men däremot kö ner. fast det var solnedgång så det var fint. :D

  • Kommentera