Umeå

Jag gör Umeå i dagarna fem, det har ni säkert inte undgått. Springer längs älven men minst lika mycket på kaffebarer. Har man inte sin egen maskin hemma måste man ju liksom fixa dagsransonen på annat vis. fil-2016-11-03-15-14-52I övrigt analyserar jag det norrländska språket och inser att jag nog tappat en hel del. 

För jag har slutat med dammsugarljudet som föreställer ”ja”.  Jag säger inte längre ”dom är snabb” eller ”jag vet int”.  Jag använder heller inte ordet ”Å!” I betydelsen ”också”, som i den den viktiga meningen ”jag ska köpa löparskor Å”, när man redan shoppat loss bland träningskläderna…

fil-2016-11-03-15-16-03Annars känner jag mig rätt hemma, om än lite nervös för att känna mig bortkommen på bodypumpen ikväll. För är det inte lite läskigt med nya gym? Där man inte har satt sin fot och inte vet åt vilket håll omklädningsrummet ligger. 

 Tur att jag kan själva passet i ryggmärgen så slipper jag vara nervös för att lyfta stången i fel takt med fel vikt. Och frågar dom om någon är där för första gången får jag väl plocka fram det där dammsugarljudet igen…

fil-2016-11-03-15-15-14

8 Kommentarer

  • Svara
    Mari
    3 november, 2016 kl 17:05

    Haha… du är så bra :). Jag blev full i skratt många gånger efter att jag flyttat hem till Sundsvall igen, dialekten blir så himla tydlig. Jag hör fortfarande kontrasterna, men norrländska, så mysigt ju. Likaså Umeå som stad…

    • Svara
      Anna (orka mera)
      4 november, 2016 kl 06:55

      Men jag saknar ordet ”he”. Det måste ju vara jordens bästa ord. Är det inte inne längre? ?

      • Svara
        Mari
        4 november, 2016 kl 09:08

        Jooo, det är de bästa ordet som på denna jord skapats…eller skapats….ordet finns väl egentligen inte.. Men ”he” funkar till allt och borde för länge sedan ha hamnat i ordlistan :)

  • Svara
    Ida Aspviken
    3 november, 2016 kl 22:42

    Hahahha i Skellefteå är de ändå värst (eller de kanske säger likadant i Umeå, minns inte) – har en kompis som en gång frågade: ”När kom du hem?”. Jag fattade ingenting, för jag hade ju inte kommit hem än… INNAN jag fattade att hon menade ‘kommer’ alltså…. :D

  • Svara
    Nina
    5 november, 2016 kl 09:12

    Vi prat liite som västerbottningarna vi å, här på andra sidan vattne ;)

    • Svara
      Anna
      6 november, 2016 kl 07:12

      Vattne! Älskar hur man inte orkar säga sista bokstaven! :) Och nu kom jag på en till: SCHLALOM :)

    Kommentera