Body Pump – eller konsten att inte svimma

Jag har bokat en cappuccino- och träningsdate med en gammal instruktörskollega från Kävlinge, och ser framemot att få testa Body Pump på norrländska.  Jag  känner mig som vanligt när jag äntrar salen men redan under uppvärmningen inser jag att något inte står rätt till….

Jag blir svettig direkt och pulsen är hög. Jag känner varje hjärtslag bakom bröstbenet. När det är dags för benlåten lastar jag på den vanliga vikten, men lyckas inte svinga upp stången på axlarna. Dör pinsamhetsdöden. Vid andra försöket knäcker det till i ryggen och jag blir rädd. Med svansen mellan benen får jag be Christina hjälpa mig upp med stången. Instruktören ser mina bekymmer, tappar fokus och kommer av sig. Jag skäms så jag vill dö.

Överlever benlåten men hela tiden med en känsla av att golvet gungar. När jag får lägga mig ner för bänkpressar är jag mest glad över det faktum att det borde vara svårare att svimma när man ligger ner…

Trots att den norrländska instruktören lägger in mer vila i bröstlåten än vad jag är van vid, OCH att jag lagt på mindre på stången än jag brukar, orkar jag inte hela vägen. Armarna är som spaghetti. Men jag har fortfarande inte svimmat!

Lastar en lätt stång för rygg men får ÄNDÅ lasta av i första pausen. Det finns ingenting som funkar och jag har ALDRIG någonsin känt såhär förut. Golvet fortsätter gunga.

Känner mig lätt illamående men tar mig igenom sista halvan av passet. I tricepslåten känner jag mig till och med stark. Dessutom är jag nära marken om något oförutsett skulle ske…

Det här var nog det värsta jag varit med om i träningsväg, pinsamt och obehagligt. Försöker hitta en orsak men lyckas inte. Har sovit mycket, ätit ännu mer och tränat måttligt. Nu är det bara att hoppas att det var en tillfällig flipp och att inte värsta sjukan bryter ut i morgon.

Ett kaospass alltså. Men cappuccinon var god och sällskapet i världsklass. Två av tre får man vara nöjd med!

20 Kommentarer

  • Svara
    Anna
    4 november, 2016 kl 07:26

    Nej, fy vad tråkigt. Hoppas du är kry nu. Har oxå blivit sådan ibland på träning det är tyvärr innan jag blir sjuk eller innan jag ska ha mens

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:06

      Känner mig precis som vanligt idag. Måste varit en tillfällig knäpp. Fattar inget. Men läskigt var det!

  • Svara
    Mia
    4 november, 2016 kl 07:28

    Kroppen är en märklig och grym sak. Så jävla bra på att säga sitt liksom när man själv inte förstår. Hoppas du inte blir sjuk nu bara.

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:07

      Hittills lugnt. Dagens löpning kändes precis som vanligt. Hur vanligt det nu kan kännas i plumssnö :)

  • Svara
    Marie
    4 november, 2016 kl 07:46

    Himla jobbigt!! Ibland säger kroppen bara ifrån….. Hoppas du inte blir sjuk bara.

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:07

      Ingen sjuka hittills. Peppar peppar :)

  • Svara
    Gert
    4 november, 2016 kl 09:38

    Kroppen ville kanske tala om att du behöver vila lite nu.Hoppas du inte blir sjuk nu.

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:08

      Jag vet inte vad den ville tala om, för idag känns allt precis som vanligt. Den hade nog mest lite syntax error…

  • Svara
    Kari
    4 november, 2016 kl 10:16

    Usch, vad obehagligt! Min kropp gör så där ibland och då är det alltid stress som ligger bakom – då blir pulsen lite högre, andningen lite sämre och resultatet blir yrsel och svimmningskänslor. Sköt om dig!

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:09

      Ja det hade kunnat vara en rimlig förklaring, men just i detta fallet är jag allt annat en stressat. En sjukt lugn vecka bakom mig där jag liksom mest pillat mig i naveln och gjort saker jag tycker om. Som tur var känns allt bra idag. Förutom ryggen….

  • Svara
    Trail & Inspiration
    4 november, 2016 kl 10:29

    Det var inte andra typer av skivstänger? Tänker om själva stången vägde mer eller så…?
    Men i övrigt; som flera säger. Kroppen kan vara jäkligt skum ibland. Hoppas ryggen klarade sig! <3

    Kram M

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:10

      Det var andra bodypumpstänger än dom vi har hemma, men kan inte tänka mig att de skulle väga mer… eller??!?!?! Måste undersöka….

  • Svara
    Märta
    4 november, 2016 kl 12:27

    Usch, det är ill anog när man får svimningskänslor utan att ha en skivstång på axlarna, har man dessutom en sådan måste det vara ännu värre …

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:11

      INte så kul under bänkpresslåten heller. Halshuggen liksom… Svimningskänslor är värsta värsta oavsett men som sagt kanske en aning värre med skivstång :)

  • Svara
    hopihopi
    4 november, 2016 kl 13:33

    Jag tänkte precis som många innan mig kommenterat, förkylning på kommande? Hoppas det bara var en tillfällighet

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:11

      Inga tecken på det idag. Allt känns som vanligt förutom ryggen som tog en del stryk….

  • Svara
    Emmi - explorista.se
    4 november, 2016 kl 13:36

    Haha, usch, jag kommer ihåg när jag rasade ihop på gymmet när jag var 16. Kände mig dålig och skulle gå och säga till mamma, men rasade ihop innan jag nådde gruppträningssalen där hon tränade så det blev folksamling och ståhej. Gissa hur kul det är i den åldern… :s

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:12

      Ja usch vad läskigt. Kanske ännu värre vid 16 men jag hade inte känt mig helt bekväm vid 43 heller :)

  • Svara
    Marie
    4 november, 2016 kl 14:22

    Du råkade inte ta extratung stång?

    • Svara
      Anna
      4 november, 2016 kl 16:13

      Trodde alla bp-stänger vägde samma. Men kanske värt att undersöka! Den enda gången tidigare jag liksom inte fått upp benstången hade jag nämligen just denna typ av bp-utrustning. Men det är kanske bara en tillfällighet…

    Kommentera