Någon påpekade att det var för lite löpning på mitt insta. Och det är ju sant. Jag har ju liksom gjort fler armhävningar än kilometer den senaste tiden. Men nu ska det bli ändring. Jag känner mig hoppfull.
Osteopaten har checkat av bäcken, höft och benlängder, och konstaterat att alla kroppsdelar hållit sig på plats. (Trots att jag kommit på mig själv med benen i kors typ miljoner gånger. Hur svårt kan det vara liksom?)
Därför har jag planerat in en liten runda i eftermiddag. Lugnt och försiktigt.
Därför går jag, efter två månader av återhållsamhet, bananas på anmälningsknappen igen. Först ut: Winter Cross Run i februari. Galet roligt lopp som jag premiärsprang förra året. Motocrossbana liksom. Lera och backar tills mjölksyran sprutar. Ja den sprutade bara av att klicka på knappen.
På fredag öppnar anmälan till Österlen Spring Trail. Återstår att se om jag ska fortsätta tuffa runt på 21:an eller våga mig på 47 km. Jag har fyra dagar på mig att bestämma mig!
Snart mina vänner blir det löpning på insta och blogg igen. Stay tuned.
14 Kommentarer
Rund är också en form!
24 oktober, 2016 kl 12:51Klart du vågar köra 47 km! Du är ju grym!
Eller ja, ur fysik/ uthållighetssynpunkt menar jag. Sedan ska du ju känna att kroppen håller fram tills dess och under/efter loppet också, såklart. :-)
Anna
24 oktober, 2016 kl 14:53Jag är jättesugen. Det är så grymt fint därborta! Och man får ju massor mer fint för pengarna om man tar den långa :)
andreas
24 oktober, 2016 kl 14:04Du måste köra 47an! Du kommer inte ångra dig! Fantastisk slinga traillporr extra allt och man får med alla gobitar från 21an också så man missar ingenting :)
Anna
24 oktober, 2016 kl 14:53Känns som en bra uppvärmning inför Ultravasan…. Det blir nog så!
Pernilla
24 oktober, 2016 kl 14:32Jag är också liiiite sugen på 47:an………. ;)
Anna
24 oktober, 2016 kl 14:54Jamenjaa! Kör på det! Jag tror jag har bestämt mig…
Christian
24 oktober, 2016 kl 16:44Du kan ju också komma hit när som helst under året och springa, lederna är alltid uppmärkta och dessutom mer framkomliga utan flera hundra andra löpare! Gratis också ? Men det är klart, har man som du en potential att få stå på prispallen så kan jag förstå lockelsen med tävling.
Winter Cross Run är däremot mer unikt eftersom man troligtvis inte kommer åt banan förutom vid tävlingstillfället. Skulle kunna intressera även en sololöpare som jag ☺️
Anna
24 oktober, 2016 kl 21:46Det gör jag också, flera gånger per år. Fast det är kul att springa med sällskap också. Och jag gillar loppet även fast risken för prispall är minimal. Så på ett eller annat sätt springer jag, frågan är hur långt. WCR var grymt, det bara måste du testa! Så galet crazy :)
Mari
24 oktober, 2016 kl 19:26Klart du vågar det, jag tror på dig :)
Anna
24 oktober, 2016 kl 21:46Tack bästa du! Jag tror jag ska våga…
Mia
24 oktober, 2016 kl 20:26Jag har nog sett på Insta att löparen krupit fram ur vänsterbensgarderoben… :)
Anna
24 oktober, 2016 kl 21:47I den garderoben vill jag inte in fler gånger. Nu är det bara hoppas det håller i sig.Och ha vett att hålla handen på bromsen lite…
Ingmarie
24 oktober, 2016 kl 21:4747!!!!!! En baggis för dig! Och heja benet!
Anna
24 oktober, 2016 kl 21:48Är jag hel så är det inga problem. Det är bara det där med att hålla sig hel som man aldrig kan lite på att det funkar…