Jag erkänner. Jag är en språkpolis. Jag får knottror av särskrivningar och när folk inte vet skillnaden på de och dem, han eller honom. Att ens skriva rubriken på det här inlägget, utan att ta bort mellanslaget, har varit jobbigare än att springa marathon. Faktiskt till och med svårare än att hoppa över morgongröten.
Anyway. I träningsvärlden är det två saker som stör mig mest…
- Att folk inte kan stava till TRAIL. Alltså jag anordnar ett trail-lopp. Inte ett försöksheat i Stävieskogen. Stävie T-R-A-I-L it is. Inte TRIAL….
- Att inget gym i världen lyckas stava till STRENGTH. Läspljud stavas TH inte HT. Grit S-T-R-E-N-G-H-T finns inte. End of discussion.
Men nu är det lördag. Då ska man inte reta sig på små strunt…
27 Kommentarer
träningsglädje
20 augusti, 2016 kl 16:05fniss!
Mari
20 augusti, 2016 kl 16:09Haha. Då är vi språkpoliser båda två. När jag ser särskrivningar, oavsett ställe så blir jag galen. Hur kan det vara så svårt liksom? Ska dock erkänna att jag har liiiiite svårt för de och dom. Trots att jag jobbar i skolan. Hm…bra jobbat!! Men särskrivningar, nej! haha :)
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:46De och dem :) ”Dom” får man visst använda för båda nuförtiden, fast det är ungefär lika fult som mej och dej.
Träningsblogga - Ida
20 augusti, 2016 kl 16:10Haha alltså TRIAL ser jag så SJUKT ofta. What’s up with that?
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:47Fattar inte. Det är ju liksom något helt annat. Som Midnattsleppot istället för midnattsloppet :)
Ulrica Brunberg
20 augusti, 2016 kl 16:23Det var så nära att jag inte öppnat ditt inlägg pga särskrivningen i rubriken! H. Språkpolis nr 2
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:47Jag förstår dig. Jag hade aldrig gjort det…
maramackan
20 augusti, 2016 kl 17:38Du glömde skillnaden mellan var och vart. Själv blir jag mest störd av att man skriver trail och inte någon av dom synonymer som finns i det svenska språket och som dessutom klarar av att förklara vilken typ av terräng det är man springer. Det Anna, det är en riktig styggelse!
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:49Ok lite styggelse är det allt. Fast Stävie Terränglopp låter inte lika flashigt…. Och vi vill ju vara lite coola här ute på landet :)
maramackan
20 augusti, 2016 kl 17:39Eller för all del när man skriver marathon fast det stavas maraton på svenska.
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:52Den är lurig. Maraton stavas utan h, men stockholm marathon stavas med. Helsingborg marathon också…. Förvirrat är bara förnamnet!
hopihopi
20 augusti, 2016 kl 18:26Här är också en språkpolis som hatar särskrivning! (Och som hatar när folk inte vet skillnad på vrist på svenska och wrist på engelska. Det är inte samma sak!!)
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:55Nej det kan bli lite galet om man inte har koll på det!
Andreas
20 augusti, 2016 kl 19:06Provlöpningen någon vecka innan kanske kvalificerar som försöksheat ???
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:53Precis. Bara de som hittar vägen utan att komma vilse kvalificerar sig från Stävie Trial till Stävie Trail.
Marina
20 augusti, 2016 kl 20:27Samma här! Stör mig jättemycket på särskrivningar mm och det finns SÅ många som inte kan använda språket på rätt sätt. Var och vart, domma, de och dem och ja, jag kan fortsätta hur läääänge… Kram
Anna
20 augusti, 2016 kl 22:54Domma är det fulaste ord jag vet. Mina barn får ingen middag om de säger det….
Erika - Löpningen & Jag
21 augusti, 2016 kl 09:34Haha, jag är likadan! Meeen, jag skriver ”dom” för att jag är lat och att min svenskalärare ”okejade” det en gång i tiden.. Men folk som säger ”domma” vägrar jag prata med. Och folk som inte kan skilja på var och vart ger mig rysningar. Och på tal om ord i träningsvärlden, människor som säger CARDIO istället för konditionsträning. Det är det töntigaste jag vet. ”Gjort min Cardio” pahahahah! Okej du har sprungit?! xD
Anna
21 augusti, 2016 kl 11:18Cardio!!!!! Jag dör! Retar ihjäl mig på det själv, och är superförvånad att jag kunde glömma att ta med det i detta inlägg….
pernillabredolt
21 augusti, 2016 kl 09:48Håller med, det jobbiga nuförtiden är att när man snabbskriver på datorn eller iphonen så sär skriver (:)) den på auto. Men håller med dig om att det är riktigt irriterande fast man får ju lite underhållning i vardagen. Felkombinationer på ju och desto tycker jag också är rätt underhållande på ett sorgligt vis.
Anna
21 augusti, 2016 kl 11:19Desto fler sär skrivningar ju roligare :)
Rund är också en form!
21 augusti, 2016 kl 10:11Hihi! Så himla sant! Och att du kunde posta det här inlägget? *impad*
Jag kan verkligen inte skicka iväg mail, där jag ser att det ”råkat” bli en liten bokstav i början på en mening, t.ex. Det är ju ångestframkallande! Haha!
Anna
21 augusti, 2016 kl 11:20Jag bara blundade och tryckte publicera. Och nu får jag leva med att jag får mail med rubriken ”Svår stavat” när ni kommenterar. Och jag sätter i halsen varje gång….
Nina
21 augusti, 2016 kl 17:57Sällar mej till språkpoliserna ? fast jag dej:ar och mej:ar, då jag har svårt för DIG och MIG (uttalat som det skrivs), får mej att tänka på sura finlandssvenska prussiluskor ?
Anna
21 augusti, 2016 kl 22:25Jag har dejat och mejat i många år men liksom fallit tillbaka på mig och dig. Annars tycker jag finlandssvenska prussiluskor (eller finlandssvenskar överhuvudtaget) ofta har bättre koll på svenskan än svenskar själva :)
Nina
22 augusti, 2016 kl 09:57Hehe, jo, jag håller med, vi har ofta ett ”kliniskt renare språk” och eventuellt en aning strängare betygsättning i skolan ;)
Ingmarie
21 augusti, 2016 kl 22:44Du skulle bara veta hur många som stavar mitt namn fel TROTS att jag både påpekar det och signerar med det rättstavade. Hur svårt kan det vara? :-(