Jag flummar runt. Anmäler mig till lopp och glömmer bort. Råkar dra på mig jordens träningsvärk på ett tabatapass dagen innan Österlen spring trail, och får sota i uppförsbackarna.
Förbereder mig inte. Varken mentalt eller fysiskt. Lägger mig inte ens i tid för att vara utvilad och inser två timmar innan loppet att jag borde druckit lite mer vatten. Och tagit med nagelsax…
Tidigare var DNS en omöjlighet och bara ursäktat pga sjukdom. Nu tänker jag att Sydkustloppet på lördag ligger i fara om det är samma skitväder som idag. Och om resan dit blir för jobbig…
Dessutom drar jag säkert på mig jordens träningsvärk på fredag och glömmer gå och lägga mig i tid!
Jag som brukar vara supernojig och satsa på hängslen och livremmar inför lopp. Som äter och sover enligt konstens alla regler och väljer mundering minst en vecka i förväg. Vad händer med mig? Har jag liksom gått och blivit oseriös???
Men vädret i Milano har jag stenkoll på. 18 grader den sjunde maj. Då springer jag wings for life. Fast där vet jag inte ens hur långt det blir. En helt ny dimension av begreppet ”ingen koll”…
Hur förbereder du dig inför lopp?
15 Kommentarer
pernillabredolt
27 april, 2016 kl 18:11Först tänkte jag skriva inget speciellt men jag älskar att sova så jag brukar ladda med att sova lite extra och äta glass dagen innan, det måste vara B&Js eller vaniljmjukglass!
Anna (orka mera)
28 april, 2016 kl 10:25Men det låter ju ganska genomtänkt ändå! :)
Mari
27 april, 2016 kl 18:50Mat, sömn och vatten. Typ det :)
Anna (orka mera)
28 april, 2016 kl 10:26Om jag ändå kunde komma i håg vatten. Är sämst på det. Sen får jag panik innan loppet och måste välja mellan uttorkad eller kissnödig… Samma varje gång! Maten är ingen risk att jag glömmer !
mari
28 april, 2016 kl 16:24Jag har varit urusel på vatten förut. Men har fått det till en vana nu. Är noga med det varje dag.
hopihopi
27 april, 2016 kl 19:45Det är olika. Ibland är jag jätteförberedd och har valt ut kläder en vecka i förväg, kan banan utantill och allt. Ibland är jag totalt oförberedd och vet knappt vilken dag och tid starten är och vart jag ska överhuvudtaget.
Anna (orka mera)
28 april, 2016 kl 10:28Dag brukar jag ha koll på, men inte var jag ska eller hur banan ser ut.
Ingmarie
27 april, 2016 kl 22:11jag är som du. Anmäler mig inte ens i tid. :-O
Anna (orka mera)
28 april, 2016 kl 10:29Haha, ibland är det kul att vara spontan! På de lopp där det finns utrymme för det. Du bokar ju till och med fel dag på tåget har jag hört ryktas…. ?
anneliten
28 april, 2016 kl 06:41Blasé kallas det. När det väl gäller (ett viktigt lopp) så skärper du dig – som inför Milano. Eller hur?
Anna (orka mera)
28 april, 2016 kl 10:30Ja då ska jag pastaladda enligt åttiotalets alla regler!
Mia
28 april, 2016 kl 07:14Jag var också sjukt flummig förra året. Min grej är att anmäla mig till lopp typ samm vecka de äger rum. Noll chans till förberedelser… :)
Anna (orka mera)
28 april, 2016 kl 10:32Fast det finns en charm i det också. Och så förlorar man inte en massa pengar innan råkar bli sjuk eller skadad!
Märta
28 april, 2016 kl 18:07Ju fler lopp jag har sprungit, desto mindre har jag förberett mig. (Såvida det nu inte är ett mycket längre lopp än jag sprungit tidigare, då har jag tänkt till lite och faktiskt ökat distanserna.) Men det är som att ju mer vana man får vid lopp, desto mindre dramatiskt känns det. och så är jag ju typen som inte direkt tävlar, bara lullar runt, då är det Ok att flumma :-)
Anna
29 april, 2016 kl 10:00Jag tänker också så. Jag satsar inte direkt på att bli världsmästare. I morgon blir ett träningspass i sällskap. Fast jag sitter fortfarande och funderar om det är värt besväret när det ändå ska regna och blåsa motvind… Finns ju skogsrundor utan vind också :)