Aktuellt

Testlöpning ordinerad

Löpförbudet hävt. Efter genomgång av vaden (och allmänt mörbultande av densamma) fick jag order om att testa löpdugligheten. Förväntade mig 5 minuter men han gav mig 10 km. TIO kilometer. Det är ju som till månen och tillbaka. Här snackar vi schysst naprapat.

image.png
Snart tillbaka. 

Fast det fanns en hake. Jag måste stoppa vid smärta. Inte vid känning, för det kommer att kännas. Jag kommer leta känningar och jag kommer hitta dem. Smärta is the limit. Om allt känns bra får jag springa tre gånger tills nästa fredag.  Alternativträning däremellan.

Jag borde glädjas, men jag är jätterädd. Rädd för att det ska göra ont och för att jag ska behöva börja om från noll.  Tomorrow is the day. Jag tycker jag kunde vara värd strålande sol på min nypremiär. Det tycker visst inte vädergudarna.

17 Kommentarer

  • Svara
    Mia
    30 mars, 2016 kl 14:59

    Håller alla tummar för att det går bra <3 Ska snacka med vädergudarna och se vad jag kan göra!

    • Svara
      Anna
      30 mars, 2016 kl 20:30

      Fortfarande grått, du får prova mutor….

  • Svara
    Mari
    30 mars, 2016 kl 15:38

    Hoppas att det kommer funka. Kramar

  • Svara
    caroline
    30 mars, 2016 kl 16:36

    Det kommer gå jättebra <3

  • Svara
    Sandra
    30 mars, 2016 kl 17:26

    Håller tummarna!!!

  • Svara
    Kari
    30 mars, 2016 kl 19:11

    Jag bröt löp-fastan idag efter lika delar ångest och förväntan. Jag stod och velade på kontoret i löpkläder och funderade på allvar på om det var bättre att få lov att springa men inte göra det, än att testa och sen få löpförbud igen. Resultatet blev knappt 6 km utan smärta, vilket jag är väldigt nöjd med.

    • Svara
      Anna
      30 mars, 2016 kl 20:31

      Vad roligt att det höll! Då är det jag som får köra ångest/längtan-rejset i morgon…

  • Svara
    minatraningstajts
    30 mars, 2016 kl 19:58

    Hejar på dig!

  • Svara
    Anna
    30 mars, 2016 kl 20:32

    Tack för pepp och tummar alla :)

  • Svara
    Malena
    30 mars, 2016 kl 21:58

    Jag bröt min två månaders löpfasta (inflammation i foten) i måndags. Gav mig ut o var beredd att bryta på motsvarande sätt. Började nästan gråta,av lycka efter några km när jag kom in i ett bra flow och kom in i en vacker gammal skog och inte kände nånting i foten. Håller alla tummar för att du får en motsvarande upplevelse!

    • Svara
      Anna
      1 april, 2016 kl 11:18

      Underbart! Lyckades aldrig komma in i flowet, sprang bara och var nervös… Idag känns det lite stelt och konstigt. Hmm… Hoppas du snart får en ny runda med lika härligt flow! Sånt förtjänar man efter löpfasta.

  • Svara
    Ingmarie
    31 mars, 2016 kl 04:24

    Men oj! Det var en rejäl present! :-D Hur gick det?

    • Svara
      Anna
      1 april, 2016 kl 11:18

      Kändes men gjorde inte ont. Idag känns det….

  • Svara
    Heidi
    31 mars, 2016 kl 08:53

    Känner så igen mig! Har sprungit fyra gånger sedan jag bröt mitt löpförbud förra veckan och jag är fortfarande skräckslagen (och taggad på samma gång) före varje runda. Hoppas det gick vägen för dig!

    • Svara
      Anna
      1 april, 2016 kl 11:19

      Det värsta som finns är att springa och vara rädd. Jag vill springa och lita på att kroppen fixar det. Fast det brukar ta ett tag tills man är där. Tills man slutar leta smärtan…

  • Svara
    Gustav
    18 april, 2016 kl 21:13

    Hoppas det gick bra att springa!
    Hur yttrar sej dina vad-problem? Jag har dragits med krånglande vader (särskilt den ena) ganska länge. Det är som att det stelnar till i nedre vadpartiet och det blir helt stumt. Och gör ont. Brukar krävas 2-3 veckors vila minst innan det går att springa igen. I långa perioder kan det funka fint, sen kan det komma helt plötsligt. Tänkte om du hade nåt bra tips? :)

    • Svara
      Anna
      19 april, 2016 kl 06:40

      Det gick jättebra! Kände faktiskt inget av vaden! Helt fantastiskt! Min vad har också haft en diffus stel och stum känsla. Jag har haft svårt att peka ut precis var och ibland har det känts mer på insidan och ibland på utsidan. Ibland har det känts som en hand (eller klo!) grabbat tag om vaden med ett fast grepp. Ofta har det också gjort ont efter löpningen, speciellt i nerförstrappor. Jag har kunnat cykla och t om göra upphopp vilket har förvånat min naprapat…

      Behandlingen jag fått är massage, akupunktur och stötvåg. Hoppas det löser sig för dig!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.