Naturliga intervaller!

Jag har svårt att motivera mig till intervaller. På löpning, men framför allt på cykel. Därför är det praktiskt med backar. Då har man liksom inget val…

Söderåsen bjuder på backar mest hela tiden och det är inte mycket av dagens fem mil som är flackt. Det växlar mellan korta, branta backar och längre lite flackare. Och som krydda på moset lite långa OCH branta historier…

Och intervallen blir så naturlig. Jag kan inte sluta trampa, då välter jag. Det är bara att mata vidare. Som en traktor. Och hoppas att det flackar ut bakom nästa sväng.

Det gör det inte.

Dagens längsta backe tog 11 minuter att besegra. Min längsta spinningbacke är för tillfället 3 minuter. Kanske dags att ändra upplägg….

Försök till påskkärring. Med ler-fräknar och allt! Glad påsk hörrni!