Utan klocka ingen koll

Jag undrar hur man sprang förr i tiden. Innan gps-klockan fanns. Jag glömde min idag. 

Fil 2016-02-11 13 05 23
Älskar nya rundor som kräver planering och karta…

Kör till Lund för en långpanna med cappuccino, min nya torsdagsgrej. Har planerat rundan minutiöst och har kartan redo i fickan. Dagens tur ska ta mig från Lund via Södra Sandby och Dalby tillbaka till Lund igen. 27-28 km, typ ungefär på en höft…

Kliver ur bilen och inser att klockan ligger kvar hemma. Kan man ens springa utan klocka? Jag kommer inte veta hur långt jag sprungit och inte ha någon tid att mata in i funbeat? Jag kommer inte veta hur långt det är kvar och inte veta när jag ska börja nerräkningen till cappuccinon. Jag slår bort tanken på att köra hem och hämta klockan  och beslutar mig för att testa Runkeeper i telefonen. Bättre än inget.

Trodde jag.

Någonstans mitt i Lund City bland uppklädda och piffiga studenter börjar telefonen tala. Informerar alla förbipasserande om att jag minsann har sprungit NOLLKOMMAFEM MILES i en hastighet av NIO MINUTER PER MILE. Högt som tusan pratar tanten också. Folk vänder sig om…

Låtsas som det regnar men blir galen på att den pratar så högt. Och kanske ännu mer på att den pratar miles. Ska jag behöva omvandla miles i nära tre mil eller ska jag orka ändra inställningarna? När rösten brölar ut hastigheten vid EN sprungen MILE får jag nog. Stänger av och springer vidare. Utan tid och utan sträcka. Som förr i tiden liksom.

Varje gång jag pausar för att kolla kartan försöker jag stänga av klockan som inte finns på min arm. Och jag grämer mig att inte veta hur långt jag har kvar.

Jag överlever trots allt och efter en stor omväg inne i Lund för att slippa kullerstenarna genom city når jag till slut bilen. Tar på mig en torr tröja och drar fingrarna genom håret.  Tillräckligt fancy för att gå in och inkassera den där cappuccinon.

Slår mig ner och ska i tidens anda fota min #springoccino till Instagram. Har jag inte klockan som bevis på min runda kan jag ju i alla fall ha Insta som bevis för min cappuccino.

Fast Runkeeper-tanten har ätit upp mitt batteri. Trots att jag stängde av henne. Jag får ingen bild. Så nu har varken rundan eller kaffet hänt. Jag kunde ju lika bra stannat hemma.

Eller inte.

Fil 2016-02-04 13 30 59
En annan cappuccino…

13 Kommentarer

  • Svara
    Rund är också en form!
    11 februari, 2016 kl 19:07

    Du vet att man kan kolla på vad klockan är när du börjar va?
    Och sen hur långt tid det har gått när du är framme. Och mäta sträckan på en karta i efterhand. (T.ex. jogg).
    Svårt om man springer i skogen förvisso, men på övrigt vägar är det busenkelt. ;-)

    • Svara
      Anna
      11 februari, 2016 kl 20:09

      Jo start och stopptid får man. Men jag orkar inte plocka fram telefonen ur ryggsäcken varje gång jag ska stanna och kolla kartan…. Sträckan försökte jag mäta på jogg, men alla de där vilsespringningarna vet jag ju liksom inte var jag har varit…. och det är ju det roliga med klockan att faktiskt få svar på den frågan :)

  • Svara
    Träningsblogga-Ida
    11 februari, 2016 kl 20:26

    Hahaha får ont i magen när jag läser detta. Mardrömmen liksom ;)

    • Svara
      Anna
      12 februari, 2016 kl 11:17

      Jamen fatta ångesten. Jättejobbigt. Kan fortfarande inte smälta att jag kanske inte mätte upp riktigt rätt i jogg efteråt. De där små felspringningarna, var var jag egentligen???

  • Svara
    Kari
    11 februari, 2016 kl 21:08

    Det är en av de stora olösta frågorna för Gröna bandet – hur gör man med klockan? Jag vet inte om jag kan springa om jag inte kan räkna ned kilometerna. Samtidigt känns det ju lite segt att ta med sig laddare och solcell bara för att kunna ladda klockan.

    • Svara
      Anna
      12 februari, 2016 kl 11:19

      Fast det måste finnas en lösning. Annars GÅR det ju inte….

  • Svara
    Anna Jansson
    11 februari, 2016 kl 21:31

    Haha i know the feeling. Finns det inte online så har det ju inte hänt. Men just springa har jag börjat göra mer utan klocka eller app, just för att det inte är min grundträningsform och jag inte springer så snabbt. Då vill jag liksom inte kunna jämföra mig med ”alla andra” utan bara springa för att det är gött. Men ibland är det fint att mäta löpningen också ;)

    • Svara
      Anna
      12 februari, 2016 kl 11:20

      Det är inte alls för att jämföra med andra, det är mer nån sån där manisk idé om att siffrorna i funbeat måste stämma… (som om en gps aldrig visade fel…) :)

  • Svara
    Lite extra fredagspepp är vi värda - Träningsblogga
    12 februari, 2016 kl 06:03

    […] * Kudos till Anna som sprang ”typ” 28 km utan klocka. Hade jag sprungit 28 km utan att de registrerades i en klocka eller app eller dylikt så skulle jag… äh, jag skulle aldrig springa 28 km utan bevis på att jag hade gjort det. […]

  • Svara
    Mia
    12 februari, 2016 kl 09:48

    Haha… Du är grym! Storartat att genomföra passet enligt plan ändå utan att veta ”riktigt säkert” :) Men när en lyxkaffe väntar så kan en ju uträtta stordåd!

    • Svara
      Anna
      12 februari, 2016 kl 11:21

      En lyxkaffe hjälper mot allt! Även glömda klockor. :)

  • Svara
    Ingmarie
    14 februari, 2016 kl 05:47

    Jag har klarat mig superbra med ”start- och stoppklocka. :-) Glömmer jag klcokan så kollar jag bar atiden på telefonen alt sätter på timern. Plättlätt! :-)

    • Svara
      Anna
      14 februari, 2016 kl 07:40

      Jag tänkte på dig när jag skrev det här. Att du skulle tycka jag var mesig…. :) Men så är du ju en sån där riktig löpare :)

    Kommentera