Aktuellt

Yoga for athletes

Är förväntansfull och nyfiken när jag kliver in genom dörren på SATS. Det är något med namnet ”yoga for athletes” som tilltalar mig. Jag förväntar mig russinen ur yogakakan, de som kan göra mig till en bättre löpare ur ett styrke- och rörlighetsperspektiv. Jag vet att ”yogaflummet” är bortskalat för att passa gymfolket och det ska bli spännande att se vad resultatet blir.

 

45 minuter senare är jag förvirrad. Har svårt att formulera vilken typ av klass jag precis gått på. Var det verkligen yoga? Men vi tar det från början…

I väntan på att passet ska starta tittar jag mig omkring. Alla har skor utom jag och Sarah. För mig är yoga barfota och jag blir osäker om vi gått fel. Det har vi inte. Yogafröken kommer. Det är en vältränad muskulös kille med mycket skägg. Jag tänker crossfit och är glad att jag dubbelkollat salen.

Vi får en beskrivning av passet: 5 solhälsningar, 5 intervaller och så nedvarvning. Intervaller? På yoga? Mismatch i mitt sinne. Ser för min inre syn solhälsningar med burpees-inslag och hunden goes grodhopp. Blir förvirrad men det är väl bara att hänga med.

Solhälsningar är yoga. Så långt är jag med. Många av övningarna är yoga. Men helheten andas inte yoga. När passet är signerat Monika Björn och Johanna Andersson tänker jag mig ett pass med mycket inlevelse och känsla. Tyvärr hittar jag inte känslan. Det känns som ett corepass med stretch. Musiken är låg och instruktören är inte på något vis dålig, men levererar inte yogakänslan jag vill ha om ett pass ska kallas yoga. Han levererar styrka och stretch.

Jag förstår tanken med passet. Att skala av och gymanpassa. Och jag är säker på att vissa instruktörer lyckas göra det och ändå behålla någon form av yogakärna i passet. I det här fallet fanns ingen yoga. CoreFlex hade passet hetat på Friskis.

Träningsblogga-Ida gick på motsvarande pass tidigare i veckan och här är hennes rapport. Sett från en annan synvinkel. Från en som inte yogar alls i vanliga fall. Intressant med olika perspektiv!

Jag hade velat testa passet med upphovsmakarna själva. Det skriver jag upp på min önskelista!

8 Kommentarer

  • Svara
    Rund är också en form!
    3 september, 2015 kl 16:32

    Hm… Låter ju annorlunda.
    Kanske därför jag har fastnat ännu mer för yin-yogan än globalyogan. Just för att yin-en är ännu ”MER” yoga. Mer flum du vet… ;-) Stillhet. Andning. Slappna av. Ingen styrka alls.

    Kram M

  • Svara
    Träningsblogga-Ida
    3 september, 2015 kl 17:22

    Verkligen intressant med olika perspektiv!
    Förstår precis hur du tänker, är man van med yoga är detta kanske inte det man vill pyssla med… För min del känner jag att det är en perfekt ingång till yoga, jag vill gärna lära mig att gilla yoga med lite mer inlevelse och känsla så jag tänker att detta är en start, att liksom fasa in mig ditåt… hehe.. typ.. på nåt sätt.
    Var på Yoga for athletes idag igen, och gillar det verkligen. Ännu mer idag!
    Och varken på dagens pass eller förra var det någon som stod där inne med skor i väntan på att passet skulle starta ;)

    • Svara
      Anna
      3 september, 2015 kl 21:14

      Jag tycker inte passet i sig var fel. Styrka och stretch kan liksom inte bli fel. Jag är inte speciellt yogaflummig själv men tycker ändå att yoga-ordet sätter en förväntning på passet som kanske inte uppfylldes.

      Sen är det såklart väldigt beroende på instruktören vilken känsla hen förmedlar.

      Jag ska ge det fler chanser! Känner mig bara lite förvirrad efter första passet och kan behöva några gånger till för att komma in i det. Som med allt annat.

  • Svara
    andreas
    3 september, 2015 kl 20:06

    Det där blir lätt flummigt. Vad som är yoga för någon är något helt annat för en annan :)

  • Svara
    Sara
    4 september, 2015 kl 08:13

    Intressant. Jag tänkte gå på ett pass igår men det var fullbokat så det lockar många i alla fall och det är kul (mer yoga åt träningsfolket). Jag gick på Monicas pass när hon introducerade det på Yoga Games och jag tyckte att det var helt okej då. Jag ser fram emot att ta en klass och se hur det framställs med andra instruktörer.
    Som du säger styrka och stretch är aldrig fel för en idrottare, men man kan göra det mindful utan flum i mitt tycke. Det är ju mindful som är grejen, annars kan du lika gärna på på Friskis CoreFlex. Konsten är att få in det på ett avdramatiserat och ”avflummiserat” sätt – att hitta balansen mellan de element som en idrottare är mer trygg med (fysiska positioner, styrka, rörelse osv) med de mjukare värdena som idrottare behöver mer av (närvaron, andningen, lugnet) så att man inte skrämmer bort.

    Säg till om du kommer till Malmö och testar klassen igen så kanske vi kan gå tillsammans och synka med en fika eller något.

    • Svara
      Anna
      4 september, 2015 kl 15:06

      Jag jämför ju med dina pass Sara! Det är därför jag blir så svårflörtad när jag går på andras :) Du behåller liksom yogan utan att det blir flummigt. Jag testar jättegärna igen. Och fikar. Anyday, säg bara till!

  • Svara
    Sara
    4 september, 2015 kl 16:54

    Åh tack :) Jag tänker spontant nästa torsdags lunchklass i Västra Hamnen eller tisdagen den 15:e på kvällen. Något som hade funkat för dig? Var gick du nu?

  • Svara
    Ingmarie
    4 september, 2015 kl 20:44

    Precis min tanke med! Men jag sammanfattade det väldigt mycket kortare. ;-)

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.