Test: Transform – hörlurar för träning!

Av alla människor på jorden fick jag en förfrågan om jag ville testa ett par väldigt löpvänliga hörlurar från Soul Electronics. Jag som ALDRIG springer med hörlurar. Jag förklarade mig skeptisk men fick till svar att det hade minsann Yannick Tregaro också varit. Och han blev frälst…  

IMG_0396

På posten någon vecka senare ligger mina lurar. Stora och knallblå. Känner mig som en alien, eller åtminstone som en tonåring. Barnen skrattar.

Jag tänker att jag måste genomgå en gradvis acklimatisering till det nya. Kanske inte sticka ut och springa direkt utan liksom ta in lurarna i mina vardag Efter några dagar har jag både klarat av att diska, åka tåg och promenera i dem. Diska och åka tåg går plättlätt. När jag promenerar är jag ovan med bubblan jag hamnar i. Liksom avskild från världen. Men de sitter mycket bra och känns knappt på huvudet. Är lite rädd för att träffa barnens kompisar. De kanske också skulle skratta… Tant goes tonåring liksom.

Fil 2015-09-20 09 05 08

Efter ett par rundor har jag vant mig vid min nya bubbla och det har blivit dags för det stora examensprovet, själva löpningen. Som extra bonus regnar det. Blir lite osäker men de ska tåla sånt. Ett par lurar speciellt anpassade för löpning måste ju tåla väta, även om man kanske inte svettas så mycket om just öronen.

Jag ska villigt erkänna att jag är sämst på att skilja bra ljud från dåligt ljud, och ord som diskant är rena grekiskan för mig. Det som är viktigt för mig är att jag ska kunna höra bra även när det passerar en buss eller en Kävlinge-fjortis på trimmad moppe. När jag lyssnar på poddar vill jag inte behöva anstränga mig för att uppfatta viktiga detaljer. Med mina blåa faror hör jag ljud som annars lätt faller bort och jag kan slappna av, även i rusningstrafik.

När jag lyssnar på musik känner mig innesluten och ett med den. Och det är ju kanon. Så länge jag inte springer. Då vill jag vara ett med mig själv.

Det jag gillar med lurarna är att de sitter på plats. De lurar jag tidigare sprungit i har alla varit sånna man pillar in i öronen och de har liksom aldrig fastnat där. Att pillla in saker i öronen var femte minut är det värsta jag vet och det momentet slipper jag här. Att barnen skrattar åt min look gör inte så mycket, jag börjar vänja mig vid den. Tant måste få leva ut sin tonåring ibland.

Så, det är inte lurarnas fel men jag springer hellre utan. Till alla annan aktivitet får de gladeligen följa med.  För dig som gillar att springa med musik tror jag dessa passar utmärkt. Lätta och knappt märkbara. Öronkuddarna andas och är dessutom tvättbara vilket såklart är bra om man inte bara diskar i dem.

Springer du med musik och föredrar du i så fall hörlurar man pillar in eller sätter utanpå?

 

8 Kommentarer

  • Svara
    Mia
    20 september, 2015 kl 18:29

    Fnissar…av viss igenkänning.

    • Svara
      Anna
      20 september, 2015 kl 19:23

      Haha, jag kände mig som din enäggstvilling när jag läste din recension :)

  • Svara
    hopihopi
    20 september, 2015 kl 18:38

    Jag springer nog oftast med musik och föredrar såna som man pillar in i öronen. Fast inte såna In-ear utan de ”vanliga” plupparna. De som man har utanpå känns alltid så stora och så känner jag mig som en dj.

    • Svara
      Anna
      20 september, 2015 kl 19:25

      Haha DJ it is! Kunde inte riktigt sätta ord på hur jag kände mig, men DJ är ganska bra beskrivning av känslan!

  • Svara
    Sarah Jaxell
    20 september, 2015 kl 19:59

    Ser ut som att jag håller mig till mina in-ear (som inte trillar ut). Jättestora ju! Jag undrar – hur får man på buffen när det blir kallt?! Ovanpå eller innanför? Står det i instruktionsboken?Jag gillar ”dåligt” ljud. Musik i bakgrunden liksom, som hissmusik, så jag kan höra när det kommer en skenande buss, eller en skällande hund, så jag kan hinna flytta på mig. Gillar inte bubblan.

    • Svara
      Anna
      20 september, 2015 kl 21:38

      Fast buffen kanske inte ens behövs när man har sånna varma muffar på öronen. Tänker jag. Fast jag vet inte. Lovar att rapportera i december!

  • Svara
    anneliten
    21 september, 2015 kl 08:11

    Njae, det skulle vara för att reta mina tjejer då. Men å andra sidan vet jag aldrig vad de tycker. Köpte en kappa jag trodde de skulle tycka var snygg, men nej. Köpte skor jag inte trodde de skulle gilla, men de föll i smaken.

    • Svara
      Anna
      21 september, 2015 kl 08:57

      Nej man förstår inte alltid logiken. Och det händer inte helt sällan att 16-åringen kommer hem med kläder som påminner om kläderna min farmor brukade ha på sig… :)

    Kommentera