Race report: Göteborgsvarvet 2015

Att springa Göteborgsvarvet 2015 blev lite av en spontangrej. Skulle till Göteborg i annat ärende och tänkte att jag lika bra kunde köra veckans långpass i sällskap. Kommer över en startplats med villkoret att springa fortare än 1:40, så att personen som lånar ut sin nummerlapp inte seedas ner till nästa år.  Jag lovar att  fixa det om jag inte bryter fötterna…

wpid-wp-1432399454482.jpeg

Åker upp till Göteborg med tåg klockan 07:05. Alldeles ensam. Tänker att det ska bli långtråkigt men njuter hela dagen. Läser Markus Torgeby på tåget. Överfalls av bästa löparskorna på mässan och spontanshoppar när ingen kan bromsa mig. Hänger i solen och studerar folk. Njuter av min egotid hela vägen till start.

13.22 går startskottet och på det fjärde steget inser jag att jag knutit skorna för löst. Känns som jag ska tappa skorna och hoppas att fötterna ska svälla lite på vägen. Det är inte alls så trångt i starten som jag föreställt mig. Trots att jag startar några grupper bak flyter det på fint. Men min löpning flyter inte. Jag rusar med i ett tempo som känns väl fort men jag lyckas inte hejda mig. Brukar aldrig gå i den fällan och jag gissar att det är rädslan att inte leva upp till 1:40 som stressar mig. Vill ju inte förstöra för någon…

Det tar nio kilometer innan jag lyckas hitta min fart och min känsla. Min andning och rytm. Fötterna som fortfarande inte svullnat glider rundor i mina skor. Det bränner av friktionen men jag väljer att inte fästa någon vikt vid det. Jag har ju rytmen nu, det flyter.

På Götaälvsbron börjar magen ge sig till känna. Det kniper. Inte värre än att jag springa på som vanligt men det gör mig rädd för att dricka och äta mina gels. Som tur var är jag van att springa utan både vatten och energi så jag låter mig inte stressas.

På avenyn upplever jag trängsel för första gången. Jag har svårt att ta mig fram i den fart jag vill och slösar kraft på att sicksacka mig fram. Nästan framme vid Poseidon hör jag någon ropa mitt namn. Vänder mig om och upptäcker släktingar till Fredrik som vinkar! Blir så glad att jag springer in i en farbror…

Håller mig på benen och lyckas ta mig sista biten mot Slottskogsvallen utan att stå på öronen. Stämningen är galen sista kilometerna och det knottras på armarna.

Går i mål på 1.35.55, mer än två minuter sämre än mitt Göteborgsvarvspers, men jag är ändå nöjd. För jag seedar inte ner någon och tiden är gjord utan någon som helst fart-träning. Nu är jag grymt sugen på att se vad lite intervaller kan göra till nästa år…

IMG_8672.JPG

Så avslutar vi med dagens jobbiga:

Att byta om på bajamaja, dvs balansera på ett ben, försöka ta av en kompressionsstrumpa med kramp i bålen och hålfoten samtidigt. Gör om det om du kan! Utan att sätta ner foten på det äckliga golvet…

14 Kommentarer

  • Svara
    Lisa
    24 maj, 2015 kl 06:40

    Du är grym Anna OCH rolig! Ska du springa halvmaran i Stockholm i 12 sep?

    • Svara
      Anna
      25 maj, 2015 kl 07:58

      Det krockar med Helsingborg marathon som jag tänker att jag kanske ska springa. Men gör jag inte det så hamnar jag säkert i Stockholm….

  • Svara
    skosulan
    24 maj, 2015 kl 07:05

    Grattis. En otroligt fin tid, tycker jag.

  • Svara
    Cecilia
    24 maj, 2015 kl 08:05

    Grattis :)

  • Svara
    Andreas
    24 maj, 2015 kl 09:09

    Är väl nästan så du seedat upp någon snarare :) 13.22 är ju bra starttid! Själv ska jag fundera om de kanske blir köpenhamn marathon nästa år eller varvet (uppehåll med varvet iår har fått upp suget igen).

    • Svara
      Anna
      25 maj, 2015 kl 07:58

      Jag satt i bilen igår och såg alla bilder från Köpenhamn och undrade varför jag inte var där…. Kanske nästa år :) Fast varvet är ju också kul. Och inte lika smärtsamt….

      • Svara
        Andreas
        26 maj, 2015 kl 13:38

        Nästa år är det två veckor istället för en mellan varvet och sthlms mara dock!

  • Svara
    Mari
    24 maj, 2015 kl 12:38

    Grattis fina du =) Bra jobbat!

  • Svara
    Mia
    24 maj, 2015 kl 19:36

    Väl sprunget! Höll utkik med ena ögat på Avenyn (det andra hade jag på fritt springande barn i stor folkmassa), men lyckades inte se dig.

    • Svara
      Anna
      25 maj, 2015 kl 07:57

      Då missade du när jag sprang in i den gulklädde farbrorn. Vilken tur! Ju färre som såg, desto bättre :)

  • Svara
    hejaerika
    25 maj, 2015 kl 06:08

    Precis som du själv skrev så är det himla roligt att läsa rapporter från lopp man själv sprungit :D Du är verkligen helgrym, vilken tid!! Grattis till finfin prestation, och snygga skor du köpte också ;)

  • Svara
    Rund är också en form!
    25 maj, 2015 kl 18:21

    Grymt gjort!! Utan fart-träning….. *impad*

  • Svara
    Sara
    28 maj, 2015 kl 19:51

    Hur jag hittade till din blogg från början vet jag inte, men fastnat för den har jag Jag är en nybörjare på allt vad löpning heter men vill så gärna. Var uppe på Göteborgsvarvet för att heja fram några vänner som sprang och mitt i allt sprang du förbi precis efter Avenyn! Tack för att du är så positiv och inspirerande på din blogg, nu har jag anmält mig till mitt första lopp någonsin (5 km) och ser fram emot det! Mvh Sara

    • Svara
      Anna
      28 maj, 2015 kl 21:17

      Å vad roligt att du börjat springa och dessutom anmält dig till ett lopp! Jag är övertygad om att du kommer att gilla det. Önskar dig all lycka till! Och hoppas jag uppförde mig på avenyn och inte såg helt döende ut :)

    Kommentera