Aktuellt

Springa med lurar – ett taffligt försök!

Jag springer aldrig med lurar i öronen. Men resten av världen gör ju det, så det måste ju finnas någon poäng. Något som överträffar egna andetag och fågelkvitter. Och den underbara monotonin i ett långpass. Idag var dagen jag skulle ge det en chans…

Tänker att poddar skulle kunna vara ett bra tidsfördriv under en långsam långpanna i snålblåst och blötsnö. Ett sätt att slippa tänka på det eländiga vädret. Fint i tanken. I praktiken får jag bara bekymmer.

Podden jag vill lyssna på (Löparsnack) är det kvar 45 minuter på. Och jag ska springa ytterligare en timme. Har någon Träningsglädje Talks olyssnad men den är bara 33 minuter.  30 minuter kvar att fylla och det passar ypperligt med en pod från Helt Organiskt i exakt rätt längd. Men hallå. Ska jag behöva byta mitt i passet? Plocka upp telefonen med iskalla händer. Plocka av vanten och känna blötsnön mot min bara hud? Trycka fel på koden och behöva trycka om. Regn på min telefon. Ilska i mitt sinne. Jaja. Det är kanske värt. Vi provar.  (Edit: nu upplyste mannen mig om att man kan ha dem i en typ spellista så de rullar på. Ja ni ser hur efter jag är!)

Nästa problem är hur jag ska sätta på podden och sedan få ner telefonen i midjebältet utan att missa vad som sägs medan jag håller på att pressa ner den. Det kräver simultanförmåga som jag inte besitter.

Och sen hörlurarna. I vanliga fall är jag rädd att de ska ramla ur men nu säkrar jag dem med mitt pannband. Störtbra tänker jag. Tills jag känner det där obekväma trycket i örat. Ett föremål som inte hör dit. Ett föremål som kommer störa hela min upplevelse.

Sliter ur hörlurarna. Och ger mig av. Jag har fortfarande aldrig sprungit med lurar…

16 Kommentarer

  • Svara
    Träningsblogga
    1 mars, 2015 kl 12:21

    Hahaha, alla är vi olika! :D
    Får nog lite panik om jag inte har lurar i öronen…

    • Svara
      Anna
      1 mars, 2015 kl 23:05

      Kul att du testade! Det verkar ju ha gått bra .)

  • Svara
    Kari
    1 mars, 2015 kl 13:32

    Jag förstår precis. Hade högt flygande planer på att lyssna på poddar genom TjejVasan men orkade inte fixa. Och hade jag gjort det hade jag ju inte kunnat förbanna spåren tillsammans med alla andra tjejer. Vad är en inspirerande podd jämfört med gnäll tillsammans med tjejen i spåret bredvid?

    • Svara
      Anna
      1 mars, 2015 kl 23:07

      På lopp fattar jag verkligen inte att folk har lurar. Då missar man ju hela grejen! Jag såg jättemånga på New York marathon…. hade aldrig velat avskärma mig i ett sånt lopp! Där hela tjusningen är publiken, skriken och ljuden! Och gnäll i spåret måste vara bättre än vilken pod som helst :)

  • Svara
    Emma
    1 mars, 2015 kl 13:52

    Jag kan inte heller springa med lurar, det går inte, de trillar ju bara ut! Nej, jag klarar mig utan!

  • Svara
    Nina
    1 mars, 2015 kl 13:59

    Jag vill fladdra med öronen då jag springer. Punkt.
    :)

  • Svara
    Mari
    1 mars, 2015 kl 17:34

    Haha. Du är härlig :) Pod kan vara det bästa att springa till, så underbart.

    • Svara
      Anna
      1 mars, 2015 kl 23:08

      Jag förstår vitsen. Men klarar inte av alla störningsmoment i hanteringen av utrustningen! Jag får ha en live-pod, någon som liksom springer och pratar för mig :)

      • Svara
        Mari
        2 mars, 2015 kl 20:14

        Ja en live-pod är inte dåligt det heller :)

  • Svara
    Lina
    1 mars, 2015 kl 18:52

    Tränar nästan alltid med ljudbok/pod (bara lur i ett öra dock, så att man kan ha koll på trafik och eventuella älgar med det andra örat!), men skulle däremot aldrig köra lopp med ljud – det är ju fusk, och tråkigt :-)

    • Svara
      Anna
      1 mars, 2015 kl 23:09

      Men tänk om älgen kommer på andra sidan!!! :)

  • Svara
    Mia
    1 mars, 2015 kl 19:22

    Jag är likadan. Fick hem ett par för nåt år sedan att testa. Sprang med dem en och en halv morgonjogg. Det blev en snål och ej så trovärdig recension…

  • Svara
    anneliten
    1 mars, 2015 kl 22:20

    Man tänker rätt mycket på ett långpass och det missar man ju om man lyssnar på andras tankar istället. Se det som att du umgås med dig själv.

    • Svara
      Anna
      1 mars, 2015 kl 23:10

      Eller hur! Jag vill inte vara utan mina tankar. Det händer rätt ofta att jag stänger av radion i bilen bara för att jag inte kan tänka då….

  • Svara
    Sofia
    3 mars, 2015 kl 17:01

    Jag har börjat lyssna på P3 dokumentär när jag springer på löpbandet. Nu springer jag inte så långt så det tar inte slut. Jag har hörlurar med bygel runt örat. väldigt bekvämt, kommer dock inte ihåg vart jag köpte dom.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.