Aktuellt

New York marathon 2014 – 42 195 meter runner’s high!

Det här kommer bli världens längsta race report. Från världens coolaste lopp. Förmodligen orkar ni inte ens läsa hälften, men jag vill få med allt. Från början till slut, i minsta detalj. För att jag aldrig ska glömma detta fantastiska lopp. För att jag ska kunna gå tillbaka och minnas. Ett ego-inlägg alltså. Men ni får hemskt gärna hänga med!

Klockan 05.30 sätter vi oss på bussen till Staten Island där starten ska gå en herrans massa timmar senare. Vi är påpälsade till tänderna men fryser ändå vid blotta tanken på att vistas utomhus i FYRA timmar innan start. Temperaturen visar ca 2 grader och det blåser ruggigt mycket.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

06.15 är vi på plats i startområdet. Hela stället ser ut som ett flyktingläger eller Roskildefestivalen dag 3. Folk ligger och sitter om vartannat i outfits som ingen modebloggare kunnat drömma om. Jag känner mig jättestylish i min Dunkin’ donut-mössa. Funderar stillsamt om det verkligen kan vara värt denna väntan!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Picknick in da park…

 

 Vår start går 10.05 och 10.04 står vi fortfaranda i bajamajakön. Funktionärerna upplyser oss om att vi måste komma i väg NU om vi inte ska flyttas ner till nästa startgrupp. Racer-kissar och ger oss iväg som typ sist och nästsist i vårt startled. Fötterna är stelfrusna och känns jättemärkliga att springa på.

Loppet börjar med uppförsbacke. Över den första bron som ska ta oss till Brooklyn. Vi har bestämt oss för att springa tillsammans i Fredriks fart. Det betyder en lugn mara för mig och jag ser framemot att bara njuta av stämningen. Suga åt mig av hejaropen och high fajva. Kollar in utsikten och fascineras.

Direkt efter bron möter vi publiken för första gången. En 2.5 miljoner stor hejarklack som kommer att täcka nästan varenda millimeter fram till målet i Central Park. Att jämföra med publiken vid Stockholm marathon som brukar vara 100 000…

VI har namn på tröjan och får personlig peppning hela vägen. Go Anna. Go Fredrik. Stämningen är stundtals helt galen. Det känns som världens fest. En parad utan dess like. Det känns som jag är en superstar. Jag har gåshud. Och det är inte av kyla…

Publikens skyltar är underhållande. Jag glömmer helt bort att jag springer.

”Seems like hard work for a banana”

”Hurry up. The Kenyans are drinking your beer”.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vid 35 km brukar jag börja längta i mål. Idag börjar jag få ågren över att det snart är över. Jag vill ha mer. Har inte ont någonstans och pulsen har aldrig varit över joggpuls. En skön känsla i hela mig. Ett långpass i väldigt gott sällskap. Fredrik har ont men säger inget. Och jag frågar inte. Vill inte att han ska känna efter. När vi kommer in i Central Park har vi massor av energi. Vi hittar ett skönt flyt och glider förbi folk. Ständigt med ett leende på läpparna. Jag tror tamejtusan det är ansiktsmuskerna som fått jobba hårdast idag. Är nästan säker på att jag log hela vägen.

Går i mål enligt plan ”under fyra timmar” med två minuters marginal. Det blev inget pers för Fredrik men båda två gjorde för första gången andra halvan fortare än första. En fantastisk feeling att ligga i omkörningsfilen och orka gasa i uppförsbackarna även när det närmar sig slutet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ska man springa ett marathon i sitt liv är det definitivt detta. Och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag får möjlighet att göra det igen. Måste bara fylla spargrisen först…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

42 Kommentarer

  • Svara
    Fredrik
    3 november, 2014 kl 04:06

    Även om det inte personbästa i tid så blev det pers i bästa löpupplevelse. Detta måste vi göra igen. Kanske när vi fyller 50!

    • Svara
      Anna
      3 november, 2014 kl 12:15

      50??? Så länge har jag inte tålamod att vänta!

  • Svara
    Staffan
    3 november, 2014 kl 08:35

    Grym upplevelse, åh vad jag vill dit nu 2015 nu när jag kvalat in, räkna med att jag kommer hänga på låset när anmälan öppnar!!!

    • Svara
      Anna
      3 november, 2014 kl 12:16

      Wow!! Impad! Servar ju inte snälla kvalgränser, bra jobbat! Jag måste läsa in mig på hur lotteriet funkar…

      • Svara
        Staffan
        3 november, 2014 kl 20:50

        Fast till 2015 har de sänkt kvalgränserna för att komma med så det blir lite lättare men det är fortfarande ingen garanti att komma med så länge man kvalat in via ett non-NYRR-lopp, t ex i Sverige.

        • Svara
          Anna (orka mera)
          4 november, 2014 kl 13:58

          Har letat runt hela internet för att hitta kvaltiderna utan att lyckas. Du råkar inte ha en länk med info?

        • Svara
          johanna
          12 november, 2014 kl 16:14

          Kvaltiderna för damer var 3.12 2014 om man var under 40 och sen 3.25 tror jag.

          • Anna
            12 november, 2014 kl 16:45

            Jag har gjort 3:22 men det var några år sen. 3:26 kan bli tufft men inte omöjligt. 1.37 på halvmarathon har jag som i en ask (med två minuters marginal) från i Köpenhamn halvmarathon i år. Synd bara att maken inte kvalar in. Han får gaska upp sig lite! Ska du dit nästa år?

  • Svara
    Gert
    3 november, 2014 kl 09:10

    Ni kanske kom med i tv.Eurosport sände loppet. :)

    • Svara
      Anna
      3 november, 2014 kl 12:18

      Vi sprang faktiskt ganska länge bakom en kamerabil så helt omöjligt är det inte :)

  • Svara
    Ingmarie
    3 november, 2014 kl 09:53

    Wow! Det är ju precis så där det ska vara! A party! :-D

  • Svara
    anneliten
    3 november, 2014 kl 10:38

    Det var väl ingen lång race-report! Påminns om de kalla fötterna och hur det kändes att börja springa på dem :-)

  • Svara
    Susanna
    3 november, 2014 kl 10:57

    Grattis! Jag har följt dig i flera år och minns när ni var i NYC sist och det blev inställt. Roligt att du äntligen fick genomföra loppet nu och att det kändes så fantastiskt. Vad gjorde era barn under tiden? Var de med och hejade?

    • Svara
      Anna
      3 november, 2014 kl 12:19

      De gjorde stan osäker med sin mormor. Och hejade. Fast vi såg dem tyvärr inte!

  • Svara
    Kim
    3 november, 2014 kl 11:11

    Stort grattis, hade gärna läst mycket mer! Jag har drömt om NY marathon i många år, men nu blir det nog inget. Man ska aldrig säga aldrig dock!

    • Svara
      Anna
      3 november, 2014 kl 12:20

      Säg aldrig aldrig! Jag håller tummarna för att du en vacker dag kan springa här!

  • Svara
    Sarah Jaxell
    3 november, 2014 kl 12:56

    Grattis till upplevelsen! Och lycka till med hemresan i sittande ställning.

  • Svara
    Lotta
    3 november, 2014 kl 13:04

    Wow, låter magiskt häftigt! Nästan, fast bara nästan, så att jag själv blir sugen på att maratonsatsa bara för att kunna spring NY.

  • Svara
    Vesna
    3 november, 2014 kl 13:28

    Bra beskrivning av ett fantastiskt lopp. Log hela tyden.

  • Svara
    minatraningstajts
    3 november, 2014 kl 13:36

    Helt underbar läsning. Stort grattis till er båda!

  • Svara
    annamarkelin
    3 november, 2014 kl 15:36

    Tänk om min Fredrik hade sprungit – tänk om mina knän var hela – och tänk om man hade fått en startplats. Jag vill OCKSÅ!!! så härlig rapport, får lite ångest av att ”just under 4 timmar” är joggfart för dig, men vi springer ju alla olika fort. Eller långsamt, hahaha. :) Härlig läsning!

    • Svara
      Anna (orka mera)
      4 november, 2014 kl 14:01

      Vet inte vilket som är lättast fixat, knäna eller att omvända din Fredrik? Hoppas du lyckas med båda, för det här loppet borde ALLA testa. Så grymt roligt. Sitter redan och drömmer om att få göra det igen.

  • Svara
    Annica
    3 november, 2014 kl 15:39

    Åååh så härligt, trots kyla och blåst! Detta är mitt (och förmodligen alla löpares) drömmarathon att någon gång få springa :) Anmälde mig faktiskt i lotteriet igår till nästa års lopp…. men med 60 platser är kanske inte chansen så stor… :) Får nog bli till att köpa en resa med startplats även om det kostar en del… :/ Stort grattis till er båda!

    • Svara
      Anna (orka mera)
      4 november, 2014 kl 14:03

      Jag lovar, det var värt varenda öre. Tog med hela familjen, tömde plånboken men ångrar mig inte en enda sekund. Tyvärr tar det ett tag att fylla på spargrisen igen, jag hade gärna gjort om det redan nästa år!!!

  • Svara
    Mari
    3 november, 2014 kl 21:41

    Grattis till er båda. Imponerande.!

  • Svara
    Hanna - Min väg till att bli en bättre löpare + ytligheter
    3 november, 2014 kl 22:11

    Grattis till er båda. Bra sprunget. :-)

  • Svara
    Rund är också en form!
    4 november, 2014 kl 09:02

    Grymt jobbat Anna! Och Fredrik! :-)
    Låter som en helt fantastisk stämning!

    Kram M

  • Svara
    Linda
    4 november, 2014 kl 15:56

    Wow, låter som en mäktig upplevelse! Grattis! /Linda (din adept i Kroatien :) )

    • Svara
      Anna
      4 november, 2014 kl 16:11

      Hej Linda! Roligt att höra från dig! Hoppas allt är bra! NYC marathon var grymt, det måste du testa :) Jag har inte slutat le än :)

  • Svara
    Richard (rundtramp.se)
    4 november, 2014 kl 16:12

    Ja, fasen vilket lopp det var! Jag sprang också med ett brett leende större delen av banan. Publiken var ju helt bananas – Jisses vad de lyfte en!
    Tack New York! I’ll be back!

    • Svara
      Anna
      4 november, 2014 kl 19:45

      Jag vill också tillbaka. Helst redan igår :) Dags att börja spara pengar!

  • Svara
    ultrabrdo
    4 november, 2014 kl 19:30

    Härlig läsning! Du beskriver loppet så bra att jag nästan blir sugen på en asfalts mara ;)
    Bra jobbat!

    • Svara
      Anna
      4 november, 2014 kl 19:46

      Märkte inte ens asfalten, tänkte inte på att jag sprang. Shit holy macarony, det var bara en enda lång parad av glädje! Klart du ska testa!

  • Svara
    pernillabredolt
    5 november, 2014 kl 00:50

    Grattis! Så kul att läsa din rapport, jag vill springa igen mest hela tiden. Såg förresten dig på morgonen men då satt jag redan i snabbaföttersbuss så kunde inte heja :(

    • Svara
      Anna
      5 november, 2014 kl 22:52

      Haha, den morgonen man helst inte ville bli sedd. I de fulaste paltorna man hittat :) Men det var rätt kul att kolla in kläd”modet” innan start. Nästa år ska jag satsa på skoteroverall som norrmännen!

      • Svara
        Anna
        5 november, 2014 kl 22:53

        Skrev jag nästa ÅR??? Här snackar vi optimist :)

  • Svara
    Anna
    6 november, 2014 kl 10:27

    Tack Kim för länken till kvaltiderna! Helt galet ju. Jag har ju fixat kvaltiden på cph halvmarathon! Vill vill vill!

  • Svara
    johanna
    12 november, 2014 kl 16:09

    Vad härligt.

  • Svara
    Löparlisa
    13 november, 2014 kl 21:55

    Härligt!!
    (Nu ikappläst efter semestern)
    Inte alls för lång race-report för att orka med att läsa!! Sjukt skönt med sånt avslut:) Och du verkar ju inte direkt ha legat på latsidan efter loppet heller:)

    • Svara
      Anna
      14 november, 2014 kl 11:00

      Ja ibland undrar jag varför jag egentligen bemödar mig med att springa mitt fortaste. Det är ju i den här farten man riktigt njuter och känner sig stark. Sen är det ju roligare att läsa resultatlistan när man tagit i, men ändå…

  • Svara
    Maria F
    18 november, 2014 kl 20:44

    Vilken härlig story att läsa! MAn blir sugen på att springa, även om halvmara för mig lockar mer än en full 4-milare :)

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.