Det är märkligt när man blir instruktör. Då hinner man liksom inte med sin egen träning.
Innan jag blev aerobicinstruktör i slutet på nittiotalet bodde jag på aerobic-golvet. Hade mina favoritinstruktörer och kunde varenda move. När jag satte ihop min första egna klass hade jag inspiration långt upp över öronen. En oändlig bägare att ösa ur.
Ju fler klasser jag körde själv, ju mindre tid fanns att gå på andras. Inspirationsbägaren tömdes sakta men säkert för att slutligen vara helt tom. Året var 2007 och det var dags att gå vidare. En instruktör utan inspiration är nämligen en dålig instruktör.
Innan jag började läsa till yogalärare yogade jag massor. Nu när jag börjat undervisa har den egna yoga-träningen fått stå tillbaka. Jag känner det i kroppen och det gör mig galen. Jag älskar (och saknar!) nämligen mina starka yogaaxlar och min smidiga baksidor.
Så nu är det dags att få tummen ur. Jag börjar redan ikväll!
8 Kommentarer
Nina
30 oktober, 2013 kl 20:43Upp på mattan bara ❤️
Anna
31 oktober, 2013 kl 00:01Jajemen! Det var fantastiskt! Nu kliver jag inte av den igen!
Ingmarie
30 oktober, 2013 kl 23:47Lova att du aldrig instruerar så mycket att du inte hinner med din egen yoga!
Anna
31 oktober, 2013 kl 00:03Nej så illa ska det inte bli. Jag ska planera lite bättre framöver! Det var fantastiskt i kväll, kan inte bärga mig till nästa gång!
Lotta
31 oktober, 2013 kl 00:16Ja, det är den jobbiga paradoxen med att vara instruktör. Men när det gäller yoga tror jag det är extra viktigt att få in den egna träningen för att kunna vara en bra instruktör, men även av tusen andra anledningar. Men det handlar ju om att planera och prioritera. Det braiga med yoga är ju att man faktiskt inte behöver gå på ett annat pass utan kan göra sin egen practice. Naturligtvis är det bra att ibland yoga för någon annan oxå, för att få påfyllning, och för att få dessa underbara justeringar, men inte nödvändigt varje gång.
Själv kämpar jag med att vara en bra step instruktör utan att ha gått på en annan instruktörs pass sedan Nike Blast i februari – och räknar inte med att gå på något innan nästa år Blast, men jag kanske ska chocka mig själv, vet bara inte hur jag ska få tid..
Lisa
31 oktober, 2013 kl 14:54Var yogar du någonstans?
Anna (orka mera)
1 november, 2013 kl 08:24Jag brukar yoga för Anna, men har paus denna termin då tiderna inte fungerade för mig. (yogamala.se). Sen yogar jag för andra instruktörer på mitt gym och hemma. Nu ska jag dock få tummen ut och köpa kort på Gerdahallen så jag kan yoga för en annan suveränt duktig Anna (Lindh!).
Lars Lindefelt
7 november, 2013 kl 14:39Håller helt med att när man inte hinner träna med andra så dräneras man på inspiration. Jag är själv spinningledare och är noga med att se till att jag hinner gå på andras pass. Någon gång har jag t.o.m bytt tröja och stannat kvar på passet efter mitt eget för att få lite input.
Bra blogg förresten!