Aktuellt

Så. Jäkla. Rädd.

Jag hatar att skriva sjukhusblogg. Jag vill inspirera, peppa och dela med mig av allt underbart som träning är för mig. Därför beslutade jag mig igår för att sätta stopp för sjukhusbloggen, att skriva om träning även om jag för tillfället inte tränar själv. Och liksom sluta gnälla.

Jag skulle berätta att jag faktiskt känner mig lite bättre. Att rösten har kommit tillbaka och att jag kan sova på nätterna utan att hosta sönder (förvisso med hjälp av medicin..)

Så kom bomben. Min läkare på vårdcentralen ringde. Hon hade pratat med röntgenläkaren från i fredags, som sa att mitt hjärta är förstorat.

Hon kommer inte släppa mig till New York utan ultraljud av hjärtat. Remiss skickad. Med brådskande-lappar på. Tiden är knapp. Jag är rädd att det skiter sig med New York.

Men mest är jag faktiskt rädd för min hälsa. Jätterädd.

39 Kommentarer

  • Svara
    Helena
    15 oktober, 2012 kl 15:20

    New York finns kvar ett annat år. Jag vet, jättelätt för mig att skriva… Fick själv stå bredvid starten på LL två år i rad pga skador. Inte något jag önskar någon annan. Ta nu hand om dig och se till att bli riktigt ordentligt undersökt och få en behandlingsplan. Kramar!

  • Svara
    Fredrik
    15 oktober, 2012 kl 15:21

    Bästa du. Det finns säkerligen en bra massa förklaringar till att din lilla kropp har ett stort hjärta. Läste om ”atheltic heart syndrome” där människor som kör mycket konditionsidrott får större hjärtan än andra. Och att ditt hjärta är stort har ju din vilopuls på 35 avslöjat för länge sedan. Långt innan bronkiten. Självklart ska detta kollas upp och jag tror att ditt hjärta är alldeles normalt för stort!

  • Svara
    annamarkelin
    15 oktober, 2012 kl 15:22

    Men finaste du. Det här var inte roligt. När får du besked? Finns det någon läkare du kan tala med sålänge om varför och hur och vad? Jag tänkte på dig idag när jag tråkpromenerade, att jag hoppades att du mådde bättre.
    Skickar stärkande tankar och lugn. Andas. Ring nån som vet.
    Ta hand om dig.

  • Svara
    Åsa
    15 oktober, 2012 kl 15:23

    Men fy va otäckt. Jag skulle också vara rädd. Känner precis som du. Det känns som att min blogg har handlat om skador och besvär till och från det här året. Men jag känner när jag läser din blogg att jag verkligen uppskattar ärligheten iden. Jag läser din blogg för att jag gillar dig och ditt sätt att skriva. Jag tycker att du och din blogg är peppande och motiverande oavsett. Ta hand om dig, lyssna på kroppen och läkarna nu Anna. Håller självklart alla tummar och tår för dig.

    STOR KRAM

  • Svara
    sara rönne (@sararonne)
    15 oktober, 2012 kl 15:23

    surt som fan, men så otroligt bra att få det undersökt! många kramar. hoppas på snabba och positiva besked!!

  • Svara
    Johanna
    15 oktober, 2012 kl 15:27

    Håller med Fredrik här ovan och hoppas att det är så. Håller tummarna! Krya på dig!

  • Svara
    Jenny
    15 oktober, 2012 kl 15:28

    Åh söta du, har säkert en helt naturlig förklaring! Hoppas verkligen allt är helt ok! Träningen är viktigt men hälsan kommer alltid först! Ta hand om dig! Kram

  • Svara
    Åsa i Falun
    15 oktober, 2012 kl 15:55

    Lycka till, Anna! Du har många läsare som är med dig i tankarna! Jag upplever inte din blogg som sjukhusblogg, du skildrar ju hur det är just nu. Du sätter ord på det dina läsare också känner då de är sjuka. Varm kram från ett idag blåsigt och regnigt Falun

  • Svara
    coyntha
    15 oktober, 2012 kl 16:43

    Det är klart du är rädd. Det får du vara. Det är lätt att skriva att det kommer att bli bra men det är inte så enkelt för dig just nu.
    Vi får hoppas får ett bra besked snart. Allt kommer att ordna sig. Jag lovar!
    Många kramar.

  • Svara
    uppochhoppa
    15 oktober, 2012 kl 17:01

    Fina Anna, jag är rädd om din hälsa jag med. Vila och avvakta, det är allt nu. Många kramar!

  • Svara
    Snorkkis
    15 oktober, 2012 kl 17:25

    Stackars dig. Vet lite hur det känns… för två år sen fick min man åka in till akuten också och man trodde att det var hjärtmuskelinflammation. ”Som tur var”, var det ”bara” hjärtsäcksinflammation och det läkte relativt snabbt. Det är läskigt när det är något med hjärtat… man behöver ju liksom det rätt mycket. Styrkekramar i massor!

  • Svara
    Andréa
    15 oktober, 2012 kl 17:29

    Men usch, läskigt. New tork finns kvar, hjärtat är så mycket viktigare! Hoppas på att det bara är naturliga förklaringar till varför hjärtat är stort. Kram

  • Svara
    Lina
    15 oktober, 2012 kl 17:34

    Skickar massvis med energi och styrkekramar till dig!!

  • Svara
    MarathonMia
    15 oktober, 2012 kl 17:39

    Kram. NY finns kvar. Se till att bli frisk, bra och stark igen.

  • Svara
    Josefin
    15 oktober, 2012 kl 18:06

    Krya på dig! Du skriver en superbra blogg, oavsett om du är sjuk eller frisk! Kämpa på!

  • Svara
    Jona
    15 oktober, 2012 kl 18:10

    Klen tröst kanske Anna, men jag har också för stort hjärta, och fler idrottare med mig. Var med på ett test, magnetröntgen av hjärta mm i samband med en forskningsgrej för cyklister, triathleter och fler som tränar plus 15 timmar vecka

  • Svara
    cissi
    15 oktober, 2012 kl 18:18

    Du ska se att det inte är någon fara! Jag gick igenom något liknande för ett år sedan, då det konstaterats blåsljud och förstorat hjärta. Efter magnetröntgen och biopsi kom de fram till att mitt hjärta är naturligt stort pga all konditionsträning. Jag tror, precis som så många andra skriver, att ditt hjärta mår bra!

  • Svara
    Anders
    15 oktober, 2012 kl 18:44

    Jag tror likt Fredrik ovan att ditt förstorade hjärta är en naturlig konsekvens av träningen. Visste röngtenläkaren om att du tränar mycket?

  • Svara
    BoelMaria
    15 oktober, 2012 kl 19:05

    Vad är ett lopp jämfört med hälsan?! Ingenting. Bra i alla fall att de kollar upp och hörde av sig. Hoppas att det går snabbt, så du slipper gå och oroa dig. Håller tummarna för att det är (som någon ovan skrivit); ett helt naturligt stort hjärta!

  • Svara
    Daniel
    15 oktober, 2012 kl 19:07

    Läskigt! Lyssna på din läkare och ta inga risker med detta! Jag fortsätter hålla tummarna och skickar massor med tankar. Bra också att du delar med dig av dessa allvarliga saker. Fick mig själv en tankeställare när jag startade upp träningen idag.
    Styrkekramar i massor!!!

  • Svara
    Västgötskan
    15 oktober, 2012 kl 19:09

    Förstår dina känslor! :-(
    Men tänk att hälsa går före lopp. Tänker på dig! Kram

  • Svara
    Malin
    15 oktober, 2012 kl 19:21

    Shit, vad läskigt! Förstår att du blir rädd! Säger som alla andra, sätt hälsan först såklart. Och tänk positivt, det behöver inte vara något konstigt. Sköt om dig under tiden och bli stark igen!

  • Svara
    Zara
    15 oktober, 2012 kl 20:59

    Vill bara skicka en stor kram. Jag förstår att det känns pestigt med NY, men en mara är en mara. Ett liv går liksom inte i repris. Ta hand om dig! Kram

  • Svara
    Malin
    15 oktober, 2012 kl 21:02

    Håller tummar och tår för snabbt positivt besked och snabb bättring! Som många andra skrivit, New York finns kvar till en annan gång…..

    Kraft och styrka till dig!

  • Svara
    Gert
    15 oktober, 2012 kl 21:03

    Jag har också hört att man kan få förstorat hjärta av mycket träning.Det behöver inte vara farligt.Dom vill bara kolla det.Bara du vilar tills du är frisk blir det säkert bra.
    Krya på dig.

  • Svara
    mammaspring
    15 oktober, 2012 kl 21:34

    Andas in. Andas ut. Du är i trygga händer. Många, många styrkekramar! Tänker på dig!

  • Svara
    Fröken Fräken
    15 oktober, 2012 kl 21:53

    Tänker på dig, men vägrar att tro annat än det som de andra här ovan sagt: att du har ett extra vältränat hjärta som behöver lite extra plats. Var rädd om dig och se till att ha någon som får bära en del av din oro medan du väntar på nästa undersökning!

  • Svara
    Anna
    15 oktober, 2012 kl 22:20

    Näää men fy bubblan Anna!!! Jösses vilken osis!!! Jag lider verkligen med dig. Men viktigt nu är att bli frisk och inte maran. Den kommer nästa år igen. Krya krya krya kramar till 1000!!!!

  • Svara
    Träningen och livet
    15 oktober, 2012 kl 22:28

    Skickar massor med kramar. Så mycket klokt har redan sagts här, kan bara hålla med. Du känner din kropp bäst, glöm inte det.

  • Svara
    Vesna
    15 oktober, 2012 kl 22:30

    Å Anna förstår att detta måste kännas jättejobbigt. Tänker på dig och hoppas att du snart får reda på vad du kan göra för att bli bra. kram

  • Svara
    anneliten
    15 oktober, 2012 kl 23:51

    Oj! Förstår att du är rädd. Och önskar av hela mitt hjärta (som jag inte har en aning om hur stort det är) att ditt hjärta är alldeles normalt onormalt stort (som Fredrik skrev). För om det är så så är det väl bara bra att ha ett stort hjärta tänker jag. Men som sagt – förstår verkligen att du är rädd. Vill säga något förnumstigt om att ta det lugnt, vänta och se, inte ta ut något i förskott. Men jag vet ju ungefär hur svårt det är. KRAM!!!

  • Svara
    lovisa
    16 oktober, 2012 kl 06:39

    Helt plötsligt kändes min förkylning som ingenting. (ska också springa New York). Hälsan är ju det viktigaste man har och du kommer att må bättre. Många styrkekramar!

  • Svara
    Nanna
    16 oktober, 2012 kl 09:14

    Vi dina trogna läsare vill givetvis veta hur det är med dig, så det är klart att du måste få skriva om sjukdomar när det dessvärre är det som är tillståndet. Håller tummarna för ett snart tillfrisknande och snabbt, positivt besked om hjärtat!

  • Svara
    Jennie
    16 oktober, 2012 kl 09:19

    Stor kram!!

  • Svara
    Ingmarie
    16 oktober, 2012 kl 09:44

    Du vet hur jag tänker på och känner med dig vännen. Det kommer att ordna sig! NY finns kvar och väntar på dig. :-) KRAM

  • Svara
    minatraningstajts
    16 oktober, 2012 kl 13:51

    Stor kram och ta hand om dig!

  • Svara
    Malin
    16 oktober, 2012 kl 16:37

    Förstår din känsla och din rädsla. Att skriv sjukdomsblogg är inte det man vill, men som läsare vill jag iaf se verkligheten och inte allt bara i rosenrött. Livet är upp o ner och du inspirerar till tusen!
    Nu är det allra viktigaste att du blir frisk och jag håller alla tummar att det inte är något allvarligt utan att du helt enkelt bara är så jkla vältränad med bronkit.
    Krya på kramar till dig!

  • Svara
    Helena
    17 oktober, 2012 kl 09:15

    Men usch! Fina du! Håller alla tummar jag har för att ditt hjärta mår lika fint som det verkar vara vackert!
    Krya på dig!!

  • Svara
    Malin
    17 oktober, 2012 kl 14:44

    Krya på dig!!! Håller tummarna för dig och ditt hjärta.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.