Urban adventure race i Malmö är loppet som först lockade mig, sen skrämde mig. Och sen gjorde sig hemligt och otillgängligt.
Jag var nästan säker på att jag skulle springa. 6 km – 10 hinder. Hur kul som helst. Tills jag fick reda på att ett av hindren var armgång. Då drog jag mig ur. Att springa vet jag hur man gör, men när det gäller armgång är jag sämst i världen. Hinner knappt släppa taget innan det känns som hängarmen ska lossna. Än mindre kan jag ta mig framåt.
Men publik kunde ju vara kul att vara. Få ta del av kakan utan att äta upp den…eller nått.
Dagen före loppet försöker jag hitta info om start-tid. Det är ganska bra att veta. Tittar på hemsidan… Uppdaterad i april. Ingen info. Tittar på facebook, kammar noll där också. Letar med ljus, lykta och lupp innan jag lyckas hitta informationen. Hur svårt kan det vara liksom, vill de inte ha publik?
Kommer till starten 10.30. Bara för att upptäcka att de tagit bort armgången! I övrigt verkar hindren mest bestå av vattenpassager och några kullar. Känner mig snuvad. Då hade jag ju kunnat vara med!!!!
Såg grymt roligt ut att få plaska vatten! Nästa år vill jag vara med. Om jag slipper armgången. Men det lär väl inte gå att utläsa på hemsidan om den ska vara med eller inte…
Förste man mot mål
2 Kommentarer
Richard J.
22 juli, 2012 kl 23:28Ja, var verkligen katastrofalt dålig info gällande loppet. Jag trodde inte att det skulle bli av, så jag missade (uppenbarligen) loppet. Skulle i och för sig bara kolla, men ändå.
Carina
23 juli, 2012 kl 23:21Vilket hemligt lopp!! Märkligt, vill varken ha deltagare eller publik kanske!!?!?
Men kul verkar det vara!