Aktuellt

På G

IMG_1811

Det är mer än ett år sen jag kände mig som en riktig löpare. Sedan dess har jag varit skadeskjuten löpare, rehabande löpare, och joggande löpare. Ostrukturerad.

Sedan jag började med mitt marathonprogram i förra veckan känner jag mig riktigt seriös. Snabbdistans och backintervaller är något helt annat än att myslöpa. Det är faktiskt inte mysigt alls. Men sjuhelsikes bra träning. 

Backen på bilden ser ganska flack ut, men suger som attan. Till toppen kan man ta sig på tre sätt. Jag provade alla. För det stora nöjets skull.

Nöjsamt var det nog även för de två killarna som valt att lägga sig att sola precis där den brantaste stigen når toppen. Det är nog inte varje dag man har  näradödenlöpare snubblandes över picknickfilten.

14 Kommentarer

  • Svara
    Hilda
    13 juli, 2012 kl 09:53

    Ha ha… jag känner igen känslan, det är alltid någon som väljer den högsta punkten (bäst usikt såklart) som picknickplats. De ångrar sig nog när en flåsande, rödmosig och svettig jag sprang förbi mellan 5-10 gånger ;-) St. Hans e grymt!

    • Svara
      Anna (orka mera)
      13 juli, 2012 kl 23:09

      Älskar St Hans. I alla fall före och efter… precis under tiden är jag inte lika förälskad :)

  • Svara
    annajohanna
    13 juli, 2012 kl 12:24

    Den där soptippen är inte att leka med ;-)

  • Svara
    Johan
    13 juli, 2012 kl 16:18

    Och sol hade du. :-)
    Jag har lärt mig att koppla bort vad omgivning kan tycka och tänka. Brukar vara nog jobbigt ändå utan att lägga energi på det. :-)

    • Svara
      Anna (orka mera)
      13 juli, 2012 kl 23:11

      Precis. Blir man tillräckligt trött struntar man i omgivningen. Är det riktigt illa orkar man inte ens torka snoret :)

  • Svara
    A
    13 juli, 2012 kl 19:04

    Krypa, gå och vad kan de tredje va? :)

    De får skylla sig själva som lägger sig där. Jag lät likadant i marknadsloppet och tjejen som drog mig runt var nog lack på mig!

  • Svara
    Helena Z
    14 juli, 2012 kl 00:44

    Fotot ljuger – den suger verkligen rejält. Roade mig med att springa upp- och nedför den i tisdags :-) Då satt det ett stort gäng ungdomar i ring uppe på toppen; dock tillräckligt långt upp för att vara ur vägen för mig och andra som rände upp och ned. De verkade mest betrakta oss löpare som ett pittoreskt inslag i miljön :-)

  • Svara
    Västgötskan
    14 juli, 2012 kl 10:36

    Tycker den ser fullt tillräckligt seg och jobbig ut! Backintervaller är alltid backintervaller. Är det brant ger man järnet. Är det flackt ger man järnet (och springer lite fortare) så blir det ändå lika jobbigt..! :-D

  • Svara
    Sara
    14 juli, 2012 kl 11:08

    Den backen är bra, den. Speciellt som de tre vägrn på toppen bjuder på olika former av bckträning. Nästa gång ska jag hänga på!

  • Svara
    Sara
    14 juli, 2012 kl 11:09

    Den backen är bra, den. Speciellt som de tre vägrn på toppen bjuder till olika former av bckträning. Nästa gång ska jag hänga på!

  • Svara
    Linda Andersen
    17 juli, 2012 kl 08:41

    Ja, hemma ju!
    Den backen är verkligen effektiv :D

    • Svara
      Anna (orka mera)
      19 juli, 2012 kl 08:34

      Lyckost dig, det gäller ju att bo på rätt ställe liksom! Nästan så jag ångrar mig att vi flyttade därifrån. Vi bodde ju PRECIS där….

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.