Mitt största löparäventyr ever – Kävlinge Ultraintervaller. Typ 3:e milen (av åtta). Andreas är lite spänstigare i steget, men jag hävdar fortfarande att han har photoshoppat…
Det är lätt att tröttna på sina gamla vanliga rundor. Och förr eller senare når man den punkt då man kan varenda grop i asfalten, varenda buske längs vägen. När variationsmöjligheterna sinar och det börjar ta emot. När man kommer på sig själv med att läsa hus-annonser och undra var man ska flytta för att få en rolig löprunda. DÅ är det dags att göra äventyr av sin löpning. Att sluta springa på samma sätt, på samma plats och på samma tid. Att göra något kul.
Äventyren behöver inte vara stora eller märkvärdiga. De behöver bara vara en förändring, något som skapar förväntningar och spring i benen. I morgon ska jag springa äventyr!
Det började med att min kompis Andreas behövde låna min ICEPOWER-gel. Så här:
Ser ni tillfället. GREPPA!
Nu får jag:
16-17 km löpning i nya omväxlande omgivningar
Springa från A-B istället för runt-runt som värsta hamstern
Leka spring-bud
Fika med en kompis
Åka tåg i springkläder och glädjas över att folk tycker jag är knäpp
Så himla mycket mer för pengarna! Och ett riktigt fredagsäventyr. Längtar!
13 Kommentarer
Suzan
1 mars, 2012 kl 14:28Grattis!
Andreas
1 mars, 2012 kl 14:47Haha…det är ju som ett Kinderägg fast bättre!
Man slipper den äckliga chokladen och en leksak som ändå inte går att bygga ihop :)
Ses imorgon!
Emelie
1 mars, 2012 kl 16:38Låter strålande! Min plan är att du och jag ska springa långpass ut till The Lodge och bruncha där nån helg… Pepp?
Johanna
1 mars, 2012 kl 17:08Haha, perfekt ju! :) Fast jag trodde först att det rörde sig om 16-17 mil :D
Anna (orka mera)
1 mars, 2012 kl 17:16Suzan – tack :)
Andreas – slipper chokladen och får en semla! Vilken vinstlott!
Emelie – låter som en bra plan!!! Var startar vi och hur långt blir det?
Johanna – haha, dom distanserna är jag inte riktigt uppe i än :)
Emelie
1 mars, 2012 kl 19:33Vi kan nog knapra uppåt 3 mil kanske… Ska kolla upp! Vi springer, Anders och Fredde möter upp där!
bureborn
1 mars, 2012 kl 20:21Underbar bild! Och ett underbart löparäventyr på gång oxå. Det där med löparbud kanske du borde utveckla till fullfjädrad affärsidé?
Uppochhoppa
1 mars, 2012 kl 23:11Ni är härligt helgalna!
Jojohanna
1 mars, 2012 kl 23:44Det här gillade jag skarpt! Bilden, tankesättet och dessutom att det ska genomföras. Du är en sann inspirationskälla! Glöm inte gelén bara :)
Ingmarie
2 mars, 2012 kl 07:12Det där är fredagsmys på riktigt!:-)
Malin L
2 mars, 2012 kl 09:23oj… Anna -varför blir jag plötsligt så orolig.. Eller her du köpt nån slags navigeringssystem, gått ”hitta vilse” kursen och tar du med dig ordentligt med mat om du skulle springa fel?
Anna (orka mera)
2 mars, 2012 kl 12:03Emelie – shit. Jag är inte riktigt där ännu när det gäller distans. Så vi får ha lite is i magen. Å andra sidan blir vädret bara härligare och härligare… Låter som en kul plan!
Bureborn – haha, värsta bästa jobbet! Man lär ju fylla friskluftskvoten i alla fall!
Uppochhoppa – tack för komplimangen :)
Jojohanna – tack för att du påminde mig, tar genast fram! Vore dumt att behöva springa tillbaka och hämta…
Ingmarie – eller hur! Vem behöver Tacos liksom?
Malin L – jag laddar med en semla så klarar jag några mils felspringning. Sen ringer jag efter dig när jag inte orkar längre :)
Jonna
2 mars, 2012 kl 12:54Härligt! Åh, det där är ju det bästa, kombinera löpning, äventyr, uppdrag, upplevelse!