Aktuellt

Löpning med sällskap


När hösten visar sig från sin bästa sida är man glad att vara löpare. Om än i mycket liten skala.

Idag avancerade jag till 4×5 minuter löpning. Ensam men ändå i gott sällskap. För i mitt huvud ekade ord från såväl Katarina, naprapat-Jimmy, och Dr Romanov.

Katarina skrek åt mig att höja blicken, precis som hon gjorde vid förra årets tomteintervaller.

Naprapat-Jimmy påminde mig om att minska svanken och att knäa någon framför mig när jag sprang.

Och så Dr Romanov. Som på engelska med rysk brytning skrek åt mig att lyfta hälarna mot baken. Att hitta pose.

Det var en trevlig runda i sällskap med proffsen. Dock var det ingen av dem som ville ta kort på mig, så det fick jag göra själv…

9 Kommentarer

  • Svara
    Thomas
    15 november, 2011 kl 19:17

    Härligt!
    Bestämd blick… NU KÖR VI! :-)

  • Svara
    Åsa H
    16 november, 2011 kl 10:29

    Hej! Jag har hittat din sida genom att googla ”löparknä” och lagt till dig på min lista, hoppas att det är ok! Jag har själv fått det där löparknät nämligen och tyckte att dina övningar såg jätte bra ut så nu ska det inhandlas gummiband! Såg även på Vasaloppets hemsida att du skall cykla Vasan! Har du gjort det förrut? (kan erkänna att jag inte hunnit uppdatera mig om detta) Jag har cyklade i år och det var något bland det roligaste jag gjort!
    Ha en bra dag!
    //Åsa

  • Svara
    Anna (orka mera)
    16 november, 2011 kl 14:46

    Åsa H – lider med dig och ditt löparknä!!! Finns inget värre! Hoppas det inte blir lika långvarigt som mina varit. Cykelvasan blir premiär för mig. Har aldrig suttit på en mountainbike och äger inte ens någon… Ska bli spännande! Var det jätteläskig terräng eller hyfsat lättcyklat? Jag är lite nervös…

  • Svara
    Johan
    17 november, 2011 kl 11:29

    Sällskap har man väl alltid på sin runda :-)
    I o m att jag följer din blogg så har jag börjat skänka dig en tanke eller 2, när jag springer under stjärnorna och i månskenet, i annars mörker längs med landsvägarna. Lider med dig varje gång att du missar sådana ögonblick just nu, den där sanna löparglädjen där man bara är. :-)

  • Svara
    Åsa H
    17 november, 2011 kl 12:33

    Cykelvasan var inte något tekniskt tycker jag, lite kanske på något ställe men det var plättlätt! Det jag tyckte var absolut jobbigast var all ”mallorcasand” som låg på vissa ställen, hjulen levde sitt egna liv där kan man säga! Desto mer du kommer att träna i skogen och desto lättare blir alla små stenar och grus som man skall ta sig fram på! MTB är sjuk kul att cykla, längtar till min nya cykel är klar och lite varmare väder så man kan ge sig ut igen! Distansen har du ju från den vanliga cykling så rumpan behöver du kanske inte träna upp!
    Jag hade jätte roligt hela tiden(förrutom när min cykel rasade ihop och fick stå stilla på lagning i 30min..) men jag kom i mål!!
    Idag skall gummibandet inhandlas nå nu hoppas jag det skall bli bättre i knät!

  • Svara
    Anna (orka mera)
    17 november, 2011 kl 14:58

    Johan – vad bra det känns att jag får vara med på dina rundor när jag inte kan springa så mycket själv! Saknar den där löparglädjen men fick mig faktiskt ett litet smakprov på den idag!

    Åsa H – sand låter apjobbigt! Jag är mest rädd för att liksom bli av med farten och trilla omkull med fötterna i. Eller att stå på näsan över en rot. Rumpan är jag inte alls orolig för, den har cyklat 150 mil med skavsår, det gick alldeles utmärkt :)

  • Svara
    Åsa H
    17 november, 2011 kl 15:24

    Det tror jag inte du kommer att göra, trilla alltså! De man kanske skall passa sig lite för är väl de glada motionärer som TROR att de stod i tävlingsklassen och kör och gapar som tokar..de var jag rädd för när de kom gapandes! Och de som inte kunde ligga på rulle och gick in i ens bakdäck.. annars var det en otroligt glad och härlig resa man hade alla milen! 150 mil med skavsår…aj!

  • Svara
    Magnus - Hofterup
    18 november, 2011 kl 14:36

    Hej Anna, var idag och köpte årskort till gymmet på Kockum fritid. Nu får vi se hur det här skall fortgå… Som löpare så rekommenderade dom att besöka naprapat-Jimmy för löpteknink och träning. När jag såg namnet så hajade jag till… Var det inte här Anna har varit? Och jodå, ja hittade det på bloggen. Är det värt/lönt att kila dit. Har det gett dig något värdefullt?

    Ha det bra,
    Magnus

  • Svara
    Anna (orka mera)
    21 november, 2011 kl 14:28

    Åsa H – hoppas få en glad och härlig resa jag med. Fast jag är lite nervös…

    Magnus – Jimmy är jätteduktig, kände mig otroligt väl omhändertagen. Tyvärr slutade han svara på mina mail efter ett tag (gissar att han fick mycket att göra). Så jag fick söka mig vidare. Men jag kan ändå rekommendera honom varmt.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.