Aktuellt

Puls-mysteriet

Spinnade igenom mitt puls-pass här hemma, för att ha något att roa mig med när jag inte kan springa. Och som alltid när jag spinnar hemma kunde jag omöjligen få upp pulsen på samma nivå som när jag kör på gymmet. Känslan i kroppen densamma, men pulsen 10-20 slag under.

Har grubblat halva förmiddagen på detta och kommit fram till att min gym-puls förmodligen är en glädjepuls. En puls som inte motsvarar ansträngningen. En puls som som förutom ansträngningen pushats upp av:

– adrenalin. Misstänker att man när man t ex föreläser har högre puls än när man står rakt upp och ner. Att själva “framträdandet” får pulsen att slå. Jag märker det extra tydligt då jag har nya pass, och kanske är lite mer nervös/taggad, då ökar pulsen 10 slag i snitt.

– vätskeförlust. 17 pers i ett trångt rum med inte helt optimal ventilation. Det formligen rinner av mig och hade man velat hade man kunnat simma runt cykeln när passet är slut.

Nu borde det ju inte spela någon som helst roll eftersom ansträngningen är den samma. Träningen borde ju ändå få samma effekt. Fast för alla som (GUD FÖRBJUDE) tittar på kalorimätningen på klockan kan det ju finnas en risk att den visar lite för högt. Bara så ni vet…

5 Kommentarer

  • Svara
    Andréa
    26 januari, 2011 kl 17:05

    Ja det är stor skillnad på min puls om jag instruerar eller sitter som deltagare! Som deltagare har jag väldigt svårt att komma upp på samma nivåer som jag kan göra när jag sitter där framme på instruktörscykeln.

  • Svara
    Thomas
    26 januari, 2011 kl 19:29

    Jag tycker nog att man upplever ungefär samma sak när man springer lopp.
    Pulsen ligger alltid 5-10 slag över det normala.. :-o

  • Svara
    Ingmarie
    26 januari, 2011 kl 22:33

    Tror med på det faktum att du är instruktör och liksom ”taggar till”. det är även det som gör dig så bra! (Jag har inte fått vara med på något av dina pass men jag VET ändå att du är bra! :-) )

  • Svara
    anneliten
    26 januari, 2011 kl 22:55

    Ser dig framför mig – simmandes runt cykeln efter avslutat pass. Det finns alltså fler kvinnor än jag som kan svettas…

  • Svara
    Anna (orka mera)
    27 januari, 2011 kl 08:48

    Andréa – ja det är tamejtusan omöjligt. Skönt att det inte bara är jag…

    Thomas – jo det gör man ju, fast då går det ju också fortare än på träning. På cykelskrället är ju ansträngningen liksom den samma.

    Ingmarie – haha, du får komma förbi och se om du har rätt :) Kävlinge ligger ju på vägen till allt liksom…ehhh…

    Anneliten – haha, om jag springer lite runt runt sen så har jag ett omkastat triahtlonpass! Och JA, jag kan svettas. Jag är nog faktist världsmästare på det :)

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.