Jag har identitetskris. Känner mig lite lagom schitzo. Pendlar mellan instruktörs-Anna (som vill springa på konvent, insupa träningsinspiration och köpa färgglada Nike-kläder) och löpar-Anna (som vill ha löphelg, få tekniktips och intervallträna med andra löparnördar).
Det ena behöver naturligtvis inte utesluta det andra och det gör det oftast inte heller. Jag känner mig som en lagom kaotisk blandning av allt. Men tiden är inte obegränsad och pengarna växer inte på träd – jag måste välja och prioritera.
Det är Nike-konventet som sätter snurr på mina hjärnceller nu. Ska jag eller ska jag inte? Å ena sidan en fantastisk träningshelg, inspiration och möten – å andra sidan tid och pengar. Tid och pengar som kanske kunnat spenderats annorlunda.
För jag vet att när mina löparvänner ska samlas och springa så vill jag vara där. Också. Jag vill springa mina mil i nya marker, med nya sällskap. Jag vill ha tid att avsätta.
Så… vem är jag? Och var ska jag lägga min tid?
17 Kommentarer
Jennie
27 november, 2010 kl 16:28Funderade faktiskt om du ska åka på konventet eller inte, för det är ju mycket löpar Anna nu :) Jag håller mej hemma och ammar, eller nåt. Siktar på näst-nästa år, och det är även nästa år jag vill åka på löparresa, eller cykla Vättern skulle jag åxå göra 2012. Förstår precis hur du menar, för mycket roligt att välja mellan eller hur!
lovelyliller: trening ,mat og morro.
27 november, 2010 kl 17:56been there for noen år siden. kan si at jeg er ett bedre menneske nå enn før
Andréa
27 november, 2010 kl 18:15Jag förstår ditt dilemma! Fast själv sliper jag välja i år eftersom jag inser att det inte är så realistiskt att hänga på konvent och träna 8-10 pass på två dagar när det är en halv månad kvar till beräknad födsel :)
Men det hade varit kul! Synd att man inte kan komma dit och bara vara där, men inte träna..
Katarina
27 november, 2010 kl 20:06Äh, strunta i att sätta någon som helst etikett på dig själv. Välj det du brinner för mest!!
Sara
27 november, 2010 kl 20:54Säger som Katarina, men visst är det svårt att välja ibland när allt händer samtidigt.
Ingmarie
27 november, 2010 kl 21:49Vad säger magkänslan?
Carina
27 november, 2010 kl 23:06Jobbigt det där när man vill så mycket och tiden och pengarna begränsar. Har lite av samma problem, här i Stockholm finns det så många sammanhang att springa i så man måste ALLTID välja bort något.
Säger som Ingmarie, gå på magkänslan!
Sofie RW
28 november, 2010 kl 09:39Knepigt detdär. Man skulle gärna klona sig själv ibland. Håller med de övriga – magkänslan brukar vara bra beslutsregel.
Christian
28 november, 2010 kl 12:54Skulle inte vi åka ihop?
Thomas
28 november, 2010 kl 15:49Måste man välja?
Anna (orka mera)
28 november, 2010 kl 16:07Jennie – ja just det, jättebesvärligt ju! Man borde få lite fler dagar i veckan!
Andréa – ja ibland är det lika skönt när man slipper välja, älta och vela fram och tillbaka.
Katarina – men om man brinner för allt!? Som värsta majbrasan liksom! Fast jag tror jag kom på lösningen… avslöjar den snart!
Sara – ja det är hopplöst! Och varför händer inget i Kävlinge!? Ett Nikekonvent i Kävlinge hade ju varit mycket mer överkomligt, utan hotellnätter, tågbiljetter och en hel helg borta! Att dom aldrig tänkt på det… :)
Ingmarie – magkänslan är snäppet mer löpare just nu… fast den lär ångra sig i slutet av januari!
Carina – samtidigt blir inte varje grej ett sånt företag för er stockholmare. För oss lantisar blir det ju en smärre semester varje gång man ska ta sig till er :) Jag vet inte vilket som är bäst :)
Sofie – jag gjorde något drastiskt åt saken. Mer om det sen :)
Christian – fast du svarade ju aldrig. Trodde inte du ville…
Thomas – tyvärr räcker inte tiden till allt. För mig i alla fall. Fast har du tid över får du gärna ge lite till mig i julklapp :)
J
28 november, 2010 kl 18:02Synd att det finns så mycket roligt att träna och bara 24 timmar per dygn. Dessutom har man ju en del annat att fylla dagarna med än bara träning också, tyvärr (?).
Jag skulle gärna åka på Nike konventet, jag tycker det låter jätteskoj och skulle säkert vara värt både tiden och pengarna. Det är ju bara två dagar och just de dagarna kanske dina löparvänner kan låta bli att ordna världens roligaste löparhulabaloo. Själv springer jag Esbo 24 timmars just den helgen, så för mig är valet redan avgjort. Men kanske konventar jag någon gång jag också.
Anna (orka mera)
28 november, 2010 kl 21:51J – spännande med 24-timmars. Undrar om jag någonsin kommer att våga mig på något sånt :) Låter lite frestande…
J
29 november, 2010 kl 08:37Klart du vågar! :) Du kan göra precis som med ultraintervallerna om du vill och vila lite emellanåt och du kommer ändå att få ett hyfsat resultat till stånd ;)
Anna (orka mera)
29 november, 2010 kl 12:17J – ja en vacker dag ska jag. Det vet jag bestämt. Frågan är bara när!
Lotta
29 november, 2010 kl 15:12Nike conventet är ju årets roligaste helg, som man längtar efter hela året, från det att man åker hem. Börjar längta efter nästa direkt. I år kan jag inte åka, och trots att anledningen egentligen är superkul och alldeles underbar så är det allt liiiiite surt ändå – det är ju Nike! Anledningen? Åker den 25 jan till Thailand. :) Kan ju inte bli härligare än så, ändå grämer jag mig lite över att missa Nike, årets träningshelg. Så kan det bli! Å andra sidan är det nog lika bra att vi är borta just när det är, för jag skulle nog behöva inse att jag inte har råd att åka dit (själva conventet, resan fram och tillbaka, mat och inte minst all shopping av ursnygga nya Nike träningskläder) också, och då är det ju faktiskt bättre av vara i Thailande när det är. Men lite surt är det.. ;)
Anna (orka mera)
30 november, 2010 kl 15:07Lotta – Nej det är inte direkt billigt med alla kringkostnader (och alla kläder!). Och Thailand måste väl ändå vara det bästa substitutet!