Min maskin

spin

Hade spinning i morse. Försökte vicka bort det pga min fot men misslyckades. Tänkte att i värsta fall fick jag köra från golvet.

Så trampar jag igång benen. Förväntar mig någon slags protest, både från foten men förmodligen också från låren. De borde vara stumma.

Uppvärmningen i sittande går galant. Är rädd när jag ställer mig upp. Beredd på att foten ska skrika. Inget händer. Sakta vaknar kroppen till liv. Långsamt ökar jag motståndet. Kroppen svarar precis som den ska. Den är pigg, den orkar lite mer.

Helt plötsligt är jag återigen en maskin. Benen går, svetten rinner. Är det inte fantastiskt? Klockan halv sju på morgonen, två dygn efter 80 km löpning. Tramptag för tramptag.

2 Kommentarer

  • Svara
    Ann
    16 november, 2010 kl 15:31

    Det är rakt en makalös maskin du äger och vårdar!! Strålande. Jag joggade för första gången sen i lördags idag, och det funkade men kändes ganska stumt faktist… Hoppas på piggare ben i morrn, men det är väl bäst att skynda långsamt som vanligt.
    Ha en jättefin tisdag fortsättningsvis!

  • Svara
    Carina
    17 november, 2010 kl 10:55

    Du verkar helt enkelt vara i en alldeles lysande bra form!

  • Kommentera