Inte en vanlig lördag

Jag är en riktig ensamlöpare och springer 95% av mina pass med mig själv som enda sällskap. Därför kunde jag inte motstå frestelsen att få springa tillsammans med lite bloggare och annat kul sällskap idag. Katarina hade bjudit in till intervaller, kallbad och soppa, och jag lyckades pressa in de första två i mitt tighta lördagschema.

Det började med regn och blåst. Kändes sådär. När jag gick till omklädningsrummen och sneglade ner på vattnet under mig var jag allt annat än sugen på att hoppa i. Men så faller jag lätt för grupptryck så någonstans var jag ändå inställd på ett dopp…

Nu visade sig att just denna samling människor till större delen var precis lika badkrukiga som jag själv… så jag slapp. Men mer om det senare. Vi sprang ju först…

På plats förutom Katarina var Anna, Sara, Daniel, Sofie, Kristina och Åsa. Av dessa hade jag bara träffat Katarina och Daniel sedan tidigare. Men det var ett härligt gäng och som alltid när man delar ett intresse är det lätt att hitta samtalsämnen.

Vi började med uppvärmning och fortsatte sedan med löpskolning (ja, jag SKA höja blicken!!) och stegringslopp.

Sen var det dags för de utlovade intervallerna. Det visade sig rätt snabbt vilka som var gasellerna i sällskapet. Sara och Daniel satte iväg så det rök om skorna. Själv hade jag rätt trötta ben och fick verkligen koncentrera mig för att inte bli stillastående. Katarina som cykelambulerande peppare gjorde uppgiften lite lättare och varje gång jag hörde ljudet från cykeln fick jag ny kraft.

När vi  sedan gasar förbi två manliga löpare hör jag den ena säga:

-Jag skulle också behöva en tränare, så där.

Och då känner jag mig helt plötsligt otroligt priviligerad som får springa omkring där i trevligt sällskap och med en livs levande piska på cykel. En riktig lördagslyx.

Många flåsande andetag senare är vi klara och beger oss mot bastun. Bara för att mötas av avstängt varmvatten. Skvätter lite iskallt vatten på mig och hoppar in i bastun. Där råkar vi prata lite för mycket och får en tillsägelse av en bestämd dam. Smyger ut i kylan. Nu skiner solen för fullt och himlen är blå. Som upplagt för ett dopp. Fast de andra vågar inte, och jag faller ju för grupptryck, så jag vågar alltså inte heller… 

Efter bastandet fortsätter övriga till Katarina på sopplunch. För egen del  är dagens egentid förbrukad och jag ansluter till familjen på handbollsturnering.

Vilken härlig lördag! Sånna borde man ha oftare!

(Alla bilder lånade från Katarina)

3 Kommentarer

  • Svara
    Thomas
    6 november, 2010 kl 23:41

    Åhh.. vad jag är avis..
    Hoppas att jag kan vara med nösta gång :-)

  • Svara
    Carina
    7 november, 2010 kl 22:44

    Låter som en mysig lördag. Och vilken tur att grupptrycket trycker åt rätt håll ibland :)

  • Svara
    Anna (orka mera)
    8 november, 2010 kl 08:46

    Thomas – ja det var en kanondag. Håller tummarna för att det blir fler roliga gånger!

    Carina – ja eller hur?? Ingen var gladare än jag :)

  • Kommentera