Stockholm halvmarathon – 1:32:33

Kroppen kändes inte alls i form inför loppet. Ont i fötterna och allmänt trött. Opepp och inte alls laddad. Precis som det ska vara! Så funkar jag. Jag tog det som ett gott tecken.

 I mål 001

Som omväxling var jag i startfållan i tid. Hann med några uppvärmningssteg (och fick håll direkt!) innan det tätnade på med folk och man snällt fick packa sig som en liten sill. Sen fick jag hjärnsläpp. Glömde sätta på klockan vilket gjorde att den inte hade hittat några satelliter när startskottet gick. Första tre kilometrarna hade jag ingen information att tillgå, hade ingen aning vilken fart jag sprang i. Surade till. Behövde liksom den informationen för att kunna lägga upp loppet. Startade om klockan och fick ordning på eländet strax efter 3 km. Loppet kunde börja.

5 km passeras på dryga 21 minuter.  Så fort har jag nog aldrig öppnat. Har nog aldrig ens sprungit 5 km i den farten. Blir lite nervös att jag har gått ut för hårt och kommer att få bita i det sura äpplet vad det lider.

Har läst på banprofilen och försöker intensivt komma ihåg vad som komma skall, men allt är som bortblåst, varje backe kommer som en överraskning. Försöker ta mig upp så lätt som möjligt och slösa så lite kraft som möjligt. Funkar hyfsat. Hittar en kille i grön tröja och vita kompressionsstrumpor som håller ett perfekt tempo. Jag utser honom till min personliga hare och hänger med ett bra tag. Sen ser jag Andréa, hon hejar och i rena lyckoruset springer jag ifrån min hare och får fortsätta på egen hand.

Kilometrarna går kring 4:20 och jag inser att jag har chans på de 1.35 som är mitt mål. Men det börjar kännas i musklerna. Ska det hålla?

Vid 16 km ser jag skyltar och tror att det är vätska som serveras. Klämmer en gel och tror att jag ska kunna skölja ner den. Men skyltarna hånflinar mot mig, det är ingen vätska utan energitabletter. Men munnen igenklistrad av gel fortsätter jag. Längtan efter vatten har aldrig varit så stor.

I mål 003
Mina strumpor fick många långa blickar idag…

Vid 20 km står favorit-hejarklacken: coach F och flickorna. Det enda jag hör är “ ÖKA DET ÄR BARA EN KM KVAR!” 

Öka? Är han galen. Jag har inga krafter kvar. Sista fem har gått i 4:24. Jag har tappat fart och jag är trött. En man ropar: “ DU ÄR 46:E TJEJ”. Jag letar efter kraften och hittar den. Ökar.

Lite längre fram står Marathonmia. Hon hejar, jag vinkar som tack. Jag ökar. Sista 1.1 km går i 4:10 fart. En fart jag typ kör intervaller i och då nästan dör…

Men var fasen är målet? Har ingen aning om när det ska ta slut? Plötsligt svänger vägen. Jag ser 21 kilometersskylten och målet strax bakom.

Tittar på killen brevid mig. Det lyser spurt i hans ögon. Jag har inget kvar i benen, men jag försöker. Hans status är nog ungefär detsamma. Vi tror att vi spurtar men jag är osäker om det egentligen går något fortare.

Snubblar över mållinjen på 1.32.33. Nära 2,5 minuter fortare än mitt mål. Jag är toktrött, men fortsätter gå. Spurtkillen tackar för spurten och jag tackar tillbaka. Jag är tröttare än jag brukar vara. Har tagit ut mig ett snäpp mer. Men det känns skönt efteråt, det blev en fin tid. Jag är nöjd.

40 Kommentarer

  • Svara
    funrun
    11 september, 2010 kl 21:59

    STORT GRATTIS! Nu är du välförtjänt av den där massagen som utlovades!
    PS: Jag har också såna rosa strumpor, man syns verkligen i dem! :D

  • Svara
    Lisa
    11 september, 2010 kl 22:57

    Stort stort grattis till en kanonfin tid! :D

  • Svara
    Andréa
    11 september, 2010 kl 23:46

    Helt sjukt bra!! Stort grattis! (Nän gång ska jag också bli sådär snabb!) Roligt att jag lyckades se dig :) Det var på ett sätt outhärdligt att stå bredvid, men också roligt att kolla på hur alla kämpade så tappert :)

  • Svara
    Helena
    12 september, 2010 kl 00:00

    Grattis! Med den tiden hade du blivit 4: e dam totalt i Veberödsrundan (jag var funkis där idag :-) ). Vad siktar du på inför LL?

  • Svara
    Mats
    12 september, 2010 kl 00:15

    Bra jobbat!

  • Svara
    Johan
    12 september, 2010 kl 00:33

    Grattis till en bra tid och ett väl genomfört lopp. Sjukt bra jobbat.

  • Svara
    Malin L
    12 september, 2010 kl 07:50

    wow! Vilken fanstastisk tid!! Det måste vara strumporna ;)
    Grymt bra Anna!

  • Svara
    Malin
    12 september, 2010 kl 08:11

    Grattis! Tänk att du orkar springa så snabbt så länge! Vilken tid!

  • Svara
    Sofie RW
    12 september, 2010 kl 10:02

    Grattis! Vilken tid, och vilken fin placering!

  • Svara
    Louise
    12 september, 2010 kl 10:24

    Grymt bra Anna! Och du ser inte ens trött ut på bilden. Skiner som en sol som alltid :)

  • Svara
    Johanna
    12 september, 2010 kl 10:39

    Bra jobbat!! Grattis till en mycket fin tid!

  • Svara
    Daniel
    12 september, 2010 kl 11:04

    Oj vad du är bra, Grattis! Ladda nu om så fixar du silvermedaljen om 2 veckor också. :)

  • Svara
    Jonna
    12 september, 2010 kl 11:18

    Åh Anna du är min idol! Så jäkla grymt… jag beundrar verkligen detta. Hoppas man kan närma sig dig och din kapacitet någon gång! Det tror jag iofs inte men önska kan man. GRATTIS!

  • Svara
    Anita
    12 september, 2010 kl 13:08

    Bra jobbat!!!! Var har du köpt dina stödstrumpor? De ser sköna ut. :-)

  • Svara
    soffan
    12 september, 2010 kl 13:24

    Fanken vad grym du är!!! Grattis :) !

  • Svara
    Sara
    12 september, 2010 kl 13:43

    Grattis! Vilket bra lopp du gjorde!

  • Svara
    Ann-Sofie
    12 september, 2010 kl 16:12

    Fantastiskt Anna, vi följde dig via sms-tiderna. Du är helt otrolig! Grattis från Hässleholmsklacken!

  • Svara
    Linda
    12 september, 2010 kl 17:33

    Jättegrattis! Dina strumpor är dessutom väldigt fina :)

  • Svara
    Karin
    12 september, 2010 kl 17:42

    Grattis! Vilken supertid!

  • Svara
    Jenny
    12 september, 2010 kl 18:28

    Det var mig du såg! Jag bestämde mig för att springa ändå! Det var min kära Marcus som skrek att du var 46:e kvinna! Tror faktiskt jag såg när du sprang om mig…..ångrar att jag inte hängde på dig då…

  • Svara
    Anna (orka mera)
    12 september, 2010 kl 18:35

    Tack för alla grattisar!!!

    Helena – jag satsar på silvermedaljtid (2:38) på Lidingö, nu återstår bara att se om jag hinner återhämta mig och ladda om!

    Anita – strumporna har jag köpt på joggshoppen.se. De är grymt sköna och lite lagom uppseendeväckande :)

    Jenny – haha, ja det är svårt att låta bli när man är så nära… gick det bra med slemsäcken? Hälsa Marcus att hans placerings-info kom mycket väl till pass. Det var den där sista knuffen som behövdes. Var rätt trött där. Var sprang jag om dig?

  • Svara
    Dessi
    12 september, 2010 kl 19:32

    Vilken kanontid! Elitklass på dig ju! :)

  • Svara
    Sabina
    12 september, 2010 kl 20:34

    Hej Anna! Är så himla imponerad av dig! Läser din blogg varje dag och tänker att jag ska bli som du :) Nu är det 3,5 månad sen Astrid kom och jag är så sugen på att börja springa igen. Måste då fråga dig som expert om det är för tidigt. Vad tror du? /Sabina

  • Svara
    Jenny
    12 september, 2010 kl 21:00

    Tror du sprang om mig vid 16-17 km!

  • Svara
    Lisa
    12 september, 2010 kl 21:44

    Grattis till en kanontid! Jag stod och hejade vid slussen. Tror faktiskt att jag såg dig. Kul! Grymt bra jobbat!

  • Svara
    Coach F
    12 september, 2010 kl 21:56

    Härligt att slitet på träningen ger bra avkastning när det blir dags för tävling… och så länge du ler så fint vid 1 km kvar kan det inte bli någon annan uppmaning än att ÖKA!

  • Svara
    Anna (orka mera)
    13 september, 2010 kl 08:19

    Dessi – ånej, det är en bit kvar :)

    Sabina – det är lite tidigt, men det beror på vem man frågar. Vissa tycker man kan börja efter 3-4 månader och vissa att man bör vänta 6 månader. Du har fortfarande hormon i kroppen som gör fogar etc lite mjukare (upp till 4 månader efter) så du får vara lite försiktig och känna dig för. Börja med att blanda in korta löpsträckor i dina promenader och öka efterhand. Har du något mål att jobba mot?

    Jenny – du skulle ha hojtat. Fast jag hade förmodligen inte orkat prata för till skillnad från dig låg jag inte precis i bekvämlighetszonen :)

    Lisa – vad kul! Jag såg ingenting, bara två cm framåt :)

    Coach F – nästa gång ska jag sura :)

  • Svara
    Linn
    13 september, 2010 kl 08:45

    Grattis! Du är GRYM! Och tack för härlig läsning!

  • Svara
    Anna-Karin
    13 september, 2010 kl 09:47

    Superbra tid! Stort grattis!

  • Svara
    Marre
    13 september, 2010 kl 11:04

    Hurra, hurra, vad du är bra! Grattis!

  • Svara
    Kristina
    13 september, 2010 kl 11:55

    Jättegrattis! Du ser så pigg ut på bilden, så man kan inte se att du sprungit ett halvt maraton på den fantastiska tiden!!

  • Svara
    Dagens « Hannas mamma laddar
    13 september, 2010 kl 15:11

    […] Ella ska ha 6-veckors utmaning, kanske något för dig… Anna har sprungit Stockholm halvmarathon medan Finesscoachen sprang detta… Åh, vad jag går […]

  • Svara
    Kerstin
    13 september, 2010 kl 16:25

    Hej Anna, Grattis till dej! bra jobbat, hälningar från Olssons släkten. Kram

  • Svara
    Sabina
    13 september, 2010 kl 17:29

    Hej igen Anna, mitt mål är att ta mig igenom stockholm marathon nästa år. Inga som helst tidskrav bara komma runt. Det vore därför skönt att börja smygstarta lite grann med att springa, men jag antar att jag kan vänta några veckor till :)
    Jag håller tummarna att det ska gå bra för dig på lidingöloppet. /Sabina

  • Svara
    Nina
    13 september, 2010 kl 18:46

    Riktigt bra jobbat och en riktigt fin tid!

    Ett stort grattis!

  • Svara
    Hannas mamma laddar
    13 september, 2010 kl 20:09

    Blir så inspirerad av att läsa i din blogg! Du är så grym!:)

  • Svara
    Nina
    13 september, 2010 kl 20:12

    Du har rätt, man glömmer så fort;-)

  • Svara
    Therese
    13 september, 2010 kl 22:01

    Underbar läsning! Och fantastiskt bra jobbat i lördags! Härlig bild, du ser oförskämt pigg ut där och killen bredvid dig ser helt chockad ut. :)

    Må gott,
    Therese

  • Svara
    Anna (orka mera)
    13 september, 2010 kl 22:06

    Tack igen för alla fina ord!

    Therese- han blev nog bländad av mina strumpor! Eller så var det lite mentalt jobbigt att bli omsprungen av en tjej i stödstrumpor :)

  • Svara
    Mia
    19 september, 2010 kl 17:59

    Underbart vad duktig du är!! :-D

  • Kommentera