Hur kan man motstå när man har detta framför sig:
Backintervaller, 6 x 450 meter.
Plågsamt, roligt och en jäkla massa pannben! Så här borde man starta sina torsdagar oftare!
Hur kan man motstå när man har detta framför sig:
Backintervaller, 6 x 450 meter.
Plågsamt, roligt och en jäkla massa pannben! Så här borde man starta sina torsdagar oftare!
10 Kommentarer
Louise
12 augusti, 2010 kl 14:31Oj vad fint! var är det?
Jenny
12 augusti, 2010 kl 16:30Jag vill också…..vilka härliga backar!
anneliten
12 augusti, 2010 kl 17:45Härligt jämnt och fint motlut – men inte så Lidingölikt ;-)
Anna
12 augusti, 2010 kl 18:26Ser ju riktigt vackert ut det där. Nästan så att man blir sugen på backar men bara nästan:)
Mikael Björk
12 augusti, 2010 kl 19:08Var är det?
Carolin
12 augusti, 2010 kl 21:32Vart är det någonstans? :)
Anna (orka mera)
12 augusti, 2010 kl 21:47Det är St Hans backar i Lund. Det ser jämnare och finare ut än det är:) Backen upp på långsidan är riktigt seg och grym. För er som är Lundabor startar jag utanför bild, där grusvägen övergår i asfalt. Lutningen är 7,8% att jämföra med aborrbackens 8%. Fast St hans är 50 meter kortare.
Louise
13 augusti, 2010 kl 09:55Åh, då är det alltså de backar som jag sprungit förbi några gånger, alltid på väg hem efter (för mig) långa pass och tänkt ”hmm här skulle man köra backintervaller” och sen glömt bort lagom tills nästa gång jag kommit flåsandes förbi dem! Haha. Men jag har två veckor kvar i Lund i slutet av augusti.. :)
annii
14 augusti, 2010 kl 08:58och man tackar för en fin favorit i repris på morgonpasset, fredagen den 13 till trots ;)
Anna (orka mera)
14 augusti, 2010 kl 12:25Annii – varsågod! Har inte hunnit få till ett nytt så jag rotar runt bland de gamla så länge :) Du får säga till när du får skav i öronen!