Aktuellt

Vätternrundan 2010

3 timmar efter målgång. Känner mig frusen, trött och i totalt avsaknad av hjärnceller. Hur jag ska få ihop det här inlägget är en gåta, men vi gör ett försök.

01.28. Jag vaknar av mig själv två minuter innan klockan. Hoppar i kläderna och trycker i mig en snabb frukost. Frukost smakar inte lika gott klockan 01.30….

02.56. Starten går. Startmattorna piper. Det känns tryggt…

Nedräkningen börjar när vi passerar skylten “29”. Vi har en lång väg framför oss. I regn dessutom. Termometern på Vivecas nya cykeldator visar 7 härliga grader. Det är förövrigt den enda funktionen som fungerar på cykeldatorn i fråga…

Målet för dagen är SUB1000. Mest för att det låter coolt. Hur lång tid 1000 minuter är orkar vi inte räkna ut… Fast helst vill vi ju hinna hem till bröllopet förståss. Dit är det 13 timmar. Vår strategi är att ta oss så snabbt som möjligt till köttbullarna i Jönköping. Vi hoppar därför över båda första depåerna och stannar istället en snabbis efter 6 mil för energipåfyllning. Viveca spanar friskt efter Martin Stenmarck som startade 36 minuter efter oss. Själv är jag mest nervös att hon ska se honom för då hade jag fått cykla själv resten av vägen. Med Martin Stenmarck framför hade Viveca lätt slagit världsrekord i Vätternrundan…

Köttbullarna i Jönköping är precis så underbara som förväntat. Pulvermosen också. Allt som inte smakar sliskig sportdryck är vid det här laget himmelriket.

DSC00671

Längs hela vägen blir vi omkörda av stora klungor i likadana kläder. De skriker, tutar och lever rövare. “HÅLL TILL HÖGER”  befaller de i enig stämma och det hade jag givetvis gjort om det inte var för att jag precis höll på köra om någon. Känner mig prejjad och överkörd. Blir sur. De kan väl lika bra vänta till jag har kört om som att jag ska vänta på någon såskopp framför mig? Eller?

Priset tar Spårvägen som med tutor och skrik blåser om och lägger sig före. Sen sänker de farten så vi får bromsa. Puckon.

Resan går bra och vi har humöret på topp ända till 23 mil. Då hjälper inga sånger i världen. 7 mil känns som en evighet. Jag får ont i knät (Ja DET knät, skitknät från förra sommaren) och knivarna är tillbaka i sidan. Vi stannar i varje depå och stretchar. Tiden går långsammare och långsammare och stundtals tvivlar jag på att vi överhuvudtaget ska komma fram…

Efter 12 timmar och 20 minuter är vi äntligen i mål. Med tanke på alla fikor är vi jättenöjda. Själva cyklingen gick i 28 km/h i snitt. I trettio mil.

Nu ska jag inte röra mig mer idag. Har dessutom en massage att inkassera hos maken, som gav mig massageolja med tillhörande massage i kom-i-mål-present. Bättre än vilken chokladmedalj som helst!

Fler bilder kommer i morgon…

10 Kommentarer

  • Svara
    Ann
    19 juni, 2010 kl 23:37

    Åh, strålande bra jobbat!!!
    Nästa långa resa, den via Bollnäs, blir säkert mindre trång. Fast ditt knä oroar mig lite. Men du har ju reparerat det förut, så det gör du förstås igen. Rekordfort den här gången.
    Kram å grattis!

  • Svara
    Carina
    19 juni, 2010 kl 23:38

    Vill börja med att gratta er båda till en fantastisk prestation. 30 mil är helt osannolikt långt i min värld! Jag tycker ni är toppen och jag är superimponerad av er prestation!!

    Jag fattar inte vad det är för konstig startordning som Vätternrundan har. Det borde ju gå att skicka iväg de snabba först så vore det ju mycket smidigare, men det finns väl någon anledning.

  • Svara
    Andréa
    20 juni, 2010 kl 09:06

    Häftigt! Stort grattis till er båda!

    Ja varför får inte de snabbaste starta först kan man ju undra? Blir ju lite bättre för alla då..

  • Svara
    Jenny
    20 juni, 2010 kl 10:13

    Vad härligt, bra jobbat!

  • Svara
    Lisa
    20 juni, 2010 kl 17:36

    Bra jobbat! Stort grattis till er båda :)

  • Svara
    Jane Hviid
    20 juni, 2010 kl 20:19

    Superbra jobbat tjejer.
    GRATTIS!!
    Ska ni stå upp och äta lunch imorgon kanske…hihihi.
    Ses kl.12.00.
    Kram

  • Svara
    Jonna
    20 juni, 2010 kl 20:44

    Helt galet bra, grattis! Så imponerande! Satt med svärfar som är cykelfrälst och diskuterade er prestation idag, såå bra.

  • Svara
    Linn
    20 juni, 2010 kl 21:53

    Vilken häftig upplevelse, det måste ha varit en konstig känsla att gå upp mitt i natten och starta, men spännande! Grattis till en kanonprestation! Ses imorgon! Kramis

  • Svara
    Malin
    21 juni, 2010 kl 08:13

    Så jäkla bra jobbat! Att få så bra tid med mål sub1000 är imponerande. Skitbra!

  • Svara
    Anna (orka mera)
    21 juni, 2010 kl 15:15

    Ann – jag använder all min erfarenhet från förra gången och tar inga risker. Nu är det lugnt och fint som gäller!!

    Carina – ja någon lösning på problemet får dom nog hitta på. Så man slipper göra i cykelbrallan varje gång det kommer en 100-personers klunga och mosar förbi!

    Andrea, Jenny och Lisa – tack tack!

    Jane – det gick ju finfint att sitta! Kul att ses!

    Jonna – Tack. Du får ta med svärfar och köra nästa år :)

    Linn – Tack vännen! Och kul att se dig idag!

    Malin – Bra jobbat själv! Nästa år blir det sub12 för mig med. Fast det skulle ju inte bli något nästa år…

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.