När vila blir träning måste träning bli vila…

Jag skulle vila igår. Efter många dagars träning, både intensiv (Lundalopp) och ibland långvarig (Skåneled och cykelrunda) ville kroppen vila. Jag såg i fram emot den så där som man bara gör när det är självaste kroppen som ber om vilan. Inte huvudet.

Men när man har träning som jobb blir det inte alltid som man tänkt sig och jag fick med kort varsel ställa in gårdagens tivolibesök med barnen för att hoppa in på ett spinningpass. Ni som har mig som vän på facebook vet att jag var arg. Arg för att den utlovade dagen med barnen inte blev så totalfokuserad på dem som jag ville. 

Och upprörd över att jag fick meddelande om detta via SMS klockan ett på natten (och som jag upptäckte en timme innan tåget till Danmark skulle gå) utan någon som helst chans att fixa någon annan hjälp. Framförhållning är en fin egenskap. Telefonen funkar bra även att ringa med…

Ny bild (4)

Omplanering av dagen och med två i slutändan ändå glada barn, har mitt dåliga samvete lättats och jag är glad igen! Problemet är att jag nu fick träna på min vilodag och att därför måste vila idag. Istället för att springa. Springa som jag så väl behöver nu när Göteborgsvarvet rycker närmare. Det blir aldrig som man tänkt sig.

Men jag är glad igen och ni som oroat er på facebook kan vara lugna. Ordningen är återställd. Inga hard feelings. Livet är gott, precis som det ska vara!

2 Kommentarer

  • Svara
    Christian
    16 maj, 2010 kl 19:05

    Ledsen att jag inte kunde hjälpa tid igår…

  • Svara
    Anna (orka mera)
    16 maj, 2010 kl 21:51

    Det är lugnt. Det var en vild chansning :)

  • Kommentera