Så var testlöpningen genomförd. Med grym träningsvärk i baken efter gårdagens något för många upphopp och knäböj…
Första 5-minutraren:
Tog 1:26 innan knät började kännas. Inget panikont bara en känsla. Fortsatte springa. När jag efter 5 minuter började promenera kunde jag knappt gå. Stannade och stretchade och sen var allt som vanligt.
Andra 5-minutraren:
Tog 1:52 innan knät kändes. Fortfarande inget panikont bara en känsla. Fortsatte springa. Stretch och sen promenad.
Tredje 5-minutraren:
Glömde starta klockan. Vet inte hur långt det blev men det kändes helt ok. Stretch och kort promenad.
Sista 5-minutraren:
Kändes helt ok. Tuffade på och kände löpartarmen vakna. Två skarpa högersvängar på slutet och då kändes det såklart i knät igen.
Vet inte hur jag ska tolka det här. Mer än att det är en lång väg tillbaka. Är lite deppig över resultatet. Hade inte velat känna något alls. Men jag bryter ihop och kommer igen. Nu väntar lång och ordentlig stretch.
10 Kommentarer
Snorkkis
27 juli, 2009 kl 17:39Hoppas att det känns bra också såhär efter löpningen. Skumt med löparknä då det liksom kan försvinna för att sen komma tillbaka och hugga till. Stretching både före, mitt i och efter har i alla fall hjälpt för mig (tror jag).
Anonymous
27 juli, 2009 kl 18:15Jag hade liknande problem. Började gå långpromenader på 1-2 timmar. Sen försvann det efter ett tag.
Katarina M-I
27 juli, 2009 kl 18:59Det kommer bli bra.
Du måste lita på det och inte lacka ihop.
Ibland tar det tid, men det kommer bli bra, du kommer springa utan smärta igen.
Gör allt du kan för att få bukt med det, Henrik är snart tillbaka från semestern igen om du vill gå dit igen, eller hitta någon annan som kan hjälpa dig!!
Anna (Orka mera)
27 juli, 2009 kl 20:30Snorkfröken – stretching verkar vara receptet. Jag kämpar på och hoppas det släpper.
Anonym – nu när vi åker till umeå lär det bli många och långa promenader i brist på annan träning. Hoppas det hjälper för mig med.
Cykelmygga – jag hoppas du har rätt. Får ringa Henrik när jag är tillbaka igen.
shotgun
28 juli, 2009 kl 08:29åh samma här.. är skadad, vet inte vad det beror på och kan inte träna.. får abstinens!!
Flingan
28 juli, 2009 kl 08:54Usch vad jobbigt.. Hade EXTREMT ont i höften förut, och trodde det var slutet på mitt löparliv. Men med stretch och envishet så gick det och nu känns det inte! Ge inte upp, även om vägen tillbaka är jobbig :)
Anna (Orka mera)
28 juli, 2009 kl 12:43Shotgun- aj vad tråkigt. Hoppas du snart blir bättre!
Flingan – jag stretchar och envisas. För jag ger aldrig nånsin upp! As simple as that :)
Anna
28 juli, 2009 kl 12:48Ta det försiktigt, ge det tid. Det är PISS men det kommer ge sig. Hoppas ni får en härlig semester i norrland.
BoelMaria
28 juli, 2009 kl 15:25Det KOMMER att bli bra! Tyvärr är äl tid det enda som hjälper. Tur att du gillar andra träningsformer ocks – även om det inte är samma sak som löpning.
Sofy
28 juli, 2009 kl 21:49Men åh, jag som hade hoppast att det var över nu! Fan. Stretcha på! Kram