Lotta på åsen

Imorgon är det dags att upptäcka Lotta på Åsen. Lotta på åsen är egentligen ett kafé, men det är inte kafét jag ska upptäcka, utan backen som kafét råkar ligga i. Det ska visst vara en sjuhelsikes backe med 10% lutning. Typ den brantaste backen i hela Skåne…
Det blir som ett genrep inför Laholm där vi ska upp och ner på Hallandsåsen ett par svängar. Men jag gillar backar så det ska bara bli kul. Det är något mentalt med backar, något i själva nötandet som jag gillar. Att inte se helheten utan ta bit för bit, tramptag för tramptag och sen är man där.
Precis som när jag springer. Ingen aborrbacke, ingen västerbro har någonsin knäckt mig. För det är bara ett motlut som ska besegras, inget oöverkomligt mastodontberg. Därför är jag inte rädd för Lotta på Åsen. I så fall är jag mer rädd för den efterföljande nerförsbacken som ofrånkomligen måste komma. För jag är feg. Och nerför har jag ingen kontroll.
Och skulle jag mot förmodan totalknäckas av Lottas bara uppenbarelse, kan jag alltid stanna och äta lite våfflor på vägen. En vetskap som känns alldeles förträfflig!

Fredrik har tjuvtränat på åsen och kommer att skratta åt mig när jag inte kommer upp…

Inga kommentarer

  • Svara
    Anonymous
    13 juli, 2009 kl 20:21

    Lotta here we come!!!!Nu blir det åka av. En rejäl uppvärmning inför Laholm. Var ska detta sluta? Redan träningsvärk efter passen med dig, men vi gör ett ordentligt försök. Ses imorgon. J&V

  • Svara
    Snorkkis
    14 juli, 2009 kl 04:10

    Ge Lotta en ordentlig match nu!

  • Svara
    Katarina M-I
    14 juli, 2009 kl 04:19

    Ingen backe har knäckt dig tidigare och ingen kommer heller att göra det!

    This is your cup of tea, din lilla bergscyklist:)

    Ha det göttans idag.

    /Katarina

  • Svara
    Cicci
    14 juli, 2009 kl 06:54

    Ha ha, här i höga kusten behöver vi inteleta efter backar. De är överallt, på gott och ont! Kör hårt!

  • Svara
    maria
    14 juli, 2009 kl 18:08

    Jag förstår vad du menar med nerförsbackarna, brukar tänka hemska tankar om hur framdäcket åker av och att jag kommer bryta alla ben i kroppen. Usch

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    14 juli, 2009 kl 20:46

    Cykelmygga – bergscyklist…haha! Och det kommer från tjejen som ska glida upp för alperna :)

    Cicci – låter härligt! Och superfint!

    Maria- oj! Nu gav du mig nya läskiga tankar att tänka! Har hittills bara kommit till att köra i en grop och flyga huvudstupa. Men ett lossat framhjul är ju också ett möjligt scenario… huga! Jag blundar och håller för öronen!

  • Kommentera