Jag kunde inte hålla mig. Hoppade upp på spinningcykeln för att testa. Jag måste nog bryta båda benen och stuka huvudet innan jag frivilligt hoppar i simbassängen. Där är det ju kallt…
Spinnade loss till gamla 80-talsdängor (test inför kommande team-pass). OCH det kändes bra hela vägen. Jag är lycklig. För även om knät hakar upp sig och skriker lite när jag sitter still så funkar det att spinna. Och funkar det att spinna så räcker det för mig. Jag måste få ha puls annars blir jag knäpp.
Tog en förhållandevis evighetslång stretch efteråt. Nu får vi se om mitt lilla upptåg straffar sig ikväll.
Lycka är att få spinna. Även om man har iform-kläder på sig.
7 Kommentarer
Malin
8 juni, 2009 kl 17:26Vad skönt att det kändes bra!! Hoppas det förblir så!!
Snorkkis
8 juni, 2009 kl 18:15Skönt! Kanske den muskeln i knät som krånglar när du springer inte belastas då. Hoppas att det känns bra ikväll också!
Magdalena
8 juni, 2009 kl 20:06Skönt. Jag uppfatade adrig vad som hände? Tog benen slut efter maran elelr en skada?
Tänkte berätta att snaskandet på helgen är ett problem men jag ser hur jag måste vara helt sockerfri och äta bra för att inte falla dit. Just nu är det tyvärr allt eller inget ett tag… Men tack för att du undrade om jag behöver hjälp. Jag återkommer om jag kör fast.
Andréa
8 juni, 2009 kl 20:10härligt!
Anna
9 juni, 2009 kl 05:55Jaaaa! Vad skönt att det kändes fint. Nu håller vi tummarna att det inte blir värre.
Anna (Orka mera)
9 juni, 2009 kl 06:22Magdalena – jag vet ärligt talat inte vad som hänt. Kände ingenting efter maran. Sen promenerade jag ganska mycket veckan efter (stegtävling…) och på onsdagens morgonpromenad började det kännas på utsida knä. Hade spinning på kvällen sen och när jag satt ner och cyklade högg det som knivar i knät. Stående gick bra. Efter det har det gått bra att gå men när jag böjer benen (eller sträcker) helt utan belastning så gör det jätteont. Kan inte lokalisera smärtan riktigt, känns både i knät, vaden och baksida lår. Mycket lurigt…
Cicci
9 juni, 2009 kl 12:53Härligt!