Aktuellt

Lyfta benen?

Försökte springa snabbt idag. 3×1600 m. Misslyckades…

Per definition är jag seg och uthållig. Snabb är ett ord som inte finns i mitt vokabulär. Men jag försöker bättra på den sidan. Genom intervaller och fartlek ska jag få sprutt på benen är det tänkt.

Idag sprang jag allt vad tyglarna höll, och jag KUNDE verkligen inte röra benen fortare (även om Fredrik tror att jag latade mig…). Och ändå går det inte snabbt. Jag tror jag har fel teknik. Min teknik är av det energihushållande slaget, typ lyft benen så lite som möjligt…. och så kommer man inte fort fram!

När jag försöker skjuta i från och lyfta knäna får jag älgakliv. Svävar ett par kilometer i luften innan jag landar ett par timmar senare. Nåja, nästan. Måste bli rapp i steget. Öka frekvensen och inte älgfaktorn. Tur att man aldrig blir fullärd!

8 Kommentarer

  • Svara
    Miss Agda
    25 januari, 2009 kl 16:24

    Jag har haft (o har fortfarande lite) samma problem, men börjar känna mig bättre nu när det gäller snabbare sträckor. Jag har kört mkt fartlek (oregelbundna intervaller) och intervaller och jag började med riktigt korta intervaller men försöker öka hela tiden. Och det funkar. Kanske skulle du också ta lite kortare sträckor och öka successivt.

  • Svara
    Katarina M-I
    25 januari, 2009 kl 17:04

    Mera löpskolning. Och överdriv verkligen. Kör stegringslopp där du börjar med superhöga knän, tänk ”bredspårigt”. Kör vanliga stegringslopp efter alla pass, även långpassen så får du bort ”gnagarsteget”. Det räcker med 3 x 60m.Utfall med upphopp, häckgång, upphopp på plintar osv. Tänk spänst och snabbhet:)

  • Svara
    Cia
    25 januari, 2009 kl 18:50

    Jag kan köra snabbhets/spänstträning med dig ;-)

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    25 januari, 2009 kl 21:16

    Miss Agda – fast riktigt korta är ju ännu värre för då måste man springa ÄNNU fortare. Hemska tanke :)Cykelmygga – aj vad många konstiga ord i samma kommentar. Kan du lära mig allt det där den 23:e? Cia – kan jag tänka mig. Och du skulle njuta varje sekund :)

  • Svara
    MarathonMia
    26 januari, 2009 kl 09:36

    Med lite löpskolning innan får du till rätta knycket! Visst är det surt att springa ”snabbt” med killar som har mer muskelmassa och oftast är mer explosiva… grrr. Ge mig en sprint efter 8 km – då kan vi kanske prata fart!

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    26 januari, 2009 kl 11:47

    Marathonmia – jo löpskolning verkar vara grejen. Och explosiva killar är surt. Fast Fredrik kan vara hur explosiv han vill för jag var 20 minuter snabbare på maran :)

  • Svara
    Linda
    26 januari, 2009 kl 20:42

    Haha, så skönt inlägg! Jag känner igen mig till 100% när det kommer till Älgdelen ;D Benen lyder liksom inte hjärnan. Hur snabbt man än VILL springa så tja…kollar man åt sidan så verkar världen mest stå still :P Kämpa på, jag ska följa dina frmsteg med glädje!

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    27 januari, 2009 kl 12:01

    Linda – haha, då är vi två älgar! Känns bra tycker jag!

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.