Avundsjuk

Jag hatar att känna mig skruttig. Att halta fram och ta stöd av bordskanter och trappräcken är liksom inte min grej. Jag vill känna mig frisk, stark och uthållig. Nu känner jag mig som en skröpplig kärring. Tänk att ett enda felsteg kan förvandla en så.

När jag känner mig så här vill jag inte prata träning. Jag vill inte se andra träna och jag vill absolut inte höra Fredrik spåna träningsupplägg inför Lidingö. Jag är avundsjuk och vill att hela värden ska sitta i hammocken och soffa till sig som jag.

Fast jag tänker inte soffa till så länge, för nu ska jag läka min fot i 180. Jag har ju tre spinningpass på gymmet i veckan… (hoppet är det sista som överger en vet ni)

Inga kommentarer

Kommentera