Igår var det dags för första träningspasset efter maran. Kände mig återställd i benen och var riktigt laddad inför den stundande spinningen.
Var sugen på att köra hårt och la upp passet därefter. Efter en lugn uppvärmning (till dålig musik – den måste bytas!) ökade vi successivt pulsen under två klättringslåtar. Höll pulsen uppe under en sittande raksträcka för att sedan köra ett par 60-20 intervaller. Härligt när svetten yr, hjärtat pumpar och benen bara snurrar. Efter lite återhämtning drog vi upp pulsen i en raksträcka innan det var dags för den avslutande klättringen. Jag kan säga att det var LÄNGESEN benen kändes så här otroligt pigga. Jag fattar ingenting…
I alla fall. Skönt att fokusera på något annat än löpning en liten stund. Jag har ett enormt träningssug efter en månad med mindre träning (dels inför loppen och dels återhämntning mellan. Hela kroppen spritter och vill bara komma igång.
Fast jag känner ändå en tomhet efter maran. Som att mitt mål är borta, vad ska jag fokusera på? Visst tränar jag för att jag älskar det, för att må bra och allt det där, men det är ändå skönt att ha något framför sig, att se fram emot. Lidingö är ju inprickat i kalendern men det är ju en evighet dit. Vill ha något närmare, kanske ett cykellopp vad vet jag. Vi får se vad jag hittar på. Mållös kan man ju inte vandra.
Inga kommentarer