Där satt den!

Skam den som ger sig! I morse ringde klockan 06.45, och dagen till ära snoozade jag inte. På med understället och sen en snabb tallrik yoghurt med banan. Smälte maten efter bästa förmåga medan jag paltade på mig resten av kläderna. Petade i linserna men orkade inte kamma håret och torka bort ingrodda sminkrester (var väldigt trött igår kväll och slarvade lite med renligheten!). Så snygg var jag alltså inte när jag gav mig ut men å andra sidan träffade jag inte på en enda levande varelse på hela vägen så det kunde ju kvitta.

Det var becksvart när jag gav mig av men efterhand ljusnade det. Härligt att vara uppe innan resten av världen, när allt är tyst och lugnt. Sprang i sedvanlig ordning lite vilse men inte värre än att jag hittade hem bara tio minuter försenad.

1 timme och 40 minuter blev det och när jag kom hem hade familjen precis vaknat. En gainer, en snabb dusch, på med nya träningskläder, i med en jätteportion gröt och sen var jag redo för nästa pass – pump på gymmet med ett nyvaket gäng.

Passet gick bra. Jag blir aldrig mer laddad än när jag precis tränat. Måste vara adrenalinet som spökar. Men nu… nu när jag sitter här och degar, känner jag att gäsparna blir större och större och tätare och tätare. Soffan ser inte så dum ut….

Inga kommentarer

Kommentera